”Man ska inte behöva gå runt med en tumör i kroppen”

Cykla till jobbet i mörker, sitta framför dataskärmar i ett mörklagt rum utan fönster hela arbetsdagen och sedan hem i mörkret igen.

Det är priset som läkarna på mammografin får betala vintertid för att kunna se de mikroskopiska detaljerna på röntgenbilderna som kan skvallra om bröstcancer. Och förhoppningsvis rädda liv.

Varje dag kommer runt 200 kvinnor till bröstcentret, men en av tre som fått hem kallelsen i brevlådan dyker inte upp. En av dem som kom är 57-åriga Britta Modig från Spånga.

– Jag hade själv bröstcancer för fyra år sedan och ser mig själv som ett exempel på hur viktig mammografin är. Jag tror också att faktumet att den finns får kvinnor att bli mer uppmärksamma på signaler från kroppen, säger hon.

På läkarnas skärmar syns svartvita röntgenbilder. För en lekman verkar det omöjligt att se vad deras vana ögon letar efter. Det måste väl ske misstag och onödiga operationer?

– Kritikerna säger att vi opererar bort "snälla" tumörer i onödan. Men man vet aldrig hur de utvecklas. Man ska inte behöva gå runt med en tumör i kroppen, säger verksamhetschefen Karin Leifland.

Hon säger att de försöker minimera risken för att återkalla kvinnor i onödan.

– Det är alltid två läkare som tar beslut om att gå vidare. Och en läkare måste ha erfarenhet av minst 10 000 röntgenbilder för att få vara med och bestämma.

Karin Leifland vill också fortsätta att kalla 40-49-åringar till mammografin.

– Den vanligaste dödsorsaken i den åldersgruppen är just bröstcancer, det vore väldigt synd att ta bort kontrollen.

Plötsligt bryter överläkaren samtalet för att ringa dit en kurator. Från ett rum hörs en ung kvinna gråta högljutt efter att ha fått ett besked hon inte ville ha.

Hannes Delling

hannes.delling@svd.se