I onsdags kom resultatbeskedet till över 57000 svenskar som i mars svettades över vårens upplaga av högskoleprovet. Provet, som ger en extra chans att komma in på högskolan vid sidan om att tävla med gymnasiebetyg som grund, är för många av livsavgörande betydelse.

Sedan i höstas är provet utformat på ett nytt sätt: Mer matematik och färre ord och långa texter. Anledningen till att provet gjordes om var att det mer träffsäkert skulle förutspå blivande studenters studieframgång, särskilt för högskolans tekniska program. Provets två delar ska kunna viktas för att passa olika universitetsprogram. Ett tekniskt program ska exempelvis kunna kräva en hög poäng på delen med matematik och logik och en lägre poäng på den språkliga delen.

GRAFIK: Så gick det på högskoleprovet våren 2012

MISSA INTE: Är killar duktigare än tjejer på matte? Lärare svarar

Samtidigt fanns förhoppningen att de nya delproven skulle kunna jämna ut skillnaden i resultat mellan män och kvinnor. Ända sedan provet började ges 1977 har män haft bättre snittresultat än kvinnor.

– Vår bedömning var att kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna som testar kvantitativ förmåga borde gynna kvinnor. Kvinnor har bättre betyg i matematik än män från gymnasieskolan, säger Åsa Rurling, utredare på Högskoleverket, den myndighet som står bakom provet.

Men statistik som Högskoleverket tagit fram åt SvD visar att det blev precis tvärtom. I höstas när det nya provet användes för första gången gick det ännu bättre för männen som skrev provet jämfört med kvinnorna. Endast på delprovet med ordkunskap hade män och kvinnor lika hög snittpoäng, en del av provet som numera halverats på bekostnad av den matematiska delen.

Så även om kvinnor lyckades bättre på de nya matematiska delarna än de gamla så ökar skillnaden mellan könen på provet som helhet, till männens fördel. På höstens prov var mäns snittresultat 9,4 poäng högre än kvinnors, av 160 poäng totalt. Den sista gången som det gamla provet gavs var skillnaden 6,1 poäng, av 122 poäng totalt.

Trots att könsskillnaden i resultat har dokumenterats år efter år har inte Högskoleverket någon aning om varför det ser ut så.

– För att fördjupa sig i det måste man veta vilka män och kvinnor som gör provet. Se vilka betyg de har. Och sådana undersökningar har inte gjorts, säger Åsa Rurling.

9,4

poäng högre var mäns snittresultat vid höstens prov förra året.

Däremot har det gjorts undersökningar baserade på kön som samkörts med utbildningsnivå, gymnasieprogram och ålder. Och könsskillnaderna består i samtliga grupper.

Möjligen kan något av könsgapet förklaras av att män något oftare gör provet mer än en gång. Hösten 2009 hade 2 procent fler män gjort provet två eller fler gånger tidigare medan 2 procent fler kvinnor gjorde det för första gången. Samtidigt konstateras i en utredning av Umeå universitet att kvinnor som skriver provet flera gånger förbättrar sitt resultat något mer än män.

Viveca Lindberg, lektor på institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet, menar att det finns en förklaring i den långa lärandeprocessen som sker innan deltagarna kommer till provsalen. Även hon har dock svårt att sätta fingret på exakt vad det är som ger män bättre provresultat:

– Det handlar om kommunikationen i skolan och samhället. Vi behöver veta mer om den kunskap som förmedlas i kommunikationen och hur den skiljer sig mellan pojkar och flickor – vad de får tillgång till och uppmärksammas på. Vi vet att det finns en skillnad, men hur den ser ut är lite av en vit fläck i svensk forskning, det är något som det behövs mer forskning om, säger hon.

Även inom andra grupper går det att se en förändring i provresultaten jämfört med det gamla provet. Den nya varianten, med större fokus på matematik och logik, tycks gynna yngre provskrivare och personer födda i utlandet.

Den yngsta gruppen på 20 år eller yngre brukar vara sämst på språkdelen men bäst på den kvantitativa delen, med gymnasiets mattekurser färska i minnet. De ungas snittresultat har nu ökat i förhållande till de äldres. Provtagarna över 40 klarar språkdelen bäst, men är också näst bäst på den kvantitativa delen.

En sak är sig lik: Precis som tidigare så når de som gått det naturvetenskapliga programmet bäst snittresultat.

Frågor från högskoleprovet – testa dig!