I den hårda konflikten om massröntgen för att spåra brösttumörer har kritiken på senare år främst fokuserat på risken för överdiagnostisk. Det är det klassiska ofrånkomliga dilemmat med all cancerscreening som innebär att också ”snälla” tumörer upptäcks. De skulle aldrig ge några symtom men behandlas ändå med operationer, strålning och ofta hård medicinering eftersom det inte finns några säkra metoder att skilja de farliga tumörerna från de ofarliga.

Under flera år förnekade mammografianhängarna att detta problem överhuvudtaget existerade, men nu finns ändå en slags tyst enighet om att överdiagnostik förekommer också vid mammografi. Då blir nästa tvisteämne: hur stor är denna risk?

Budskapen i olika beräkningarna hittills har varierat från 10 procent till 30 procent. Och nu kommer en ny analys publicerad i tidskriften British Journal of Medicine (BMJ) som ger de hittills högsta siffrorna. Den säger att en av tre tumörer som upptäcks i mammografi aldrig skulle ge symtom och alltså behandlas i onödan.

Dessa nya höga risktal har tagits fram av danska forskare vid kända Cochrane-institutet i Köpenhamn under ledning av Peter Gotzsche, världsledande mammografikritiker sedan länge. De bygger på analys av bröstcancerstatistik i fem länder sju år före det att mammografi infördes och sju år efter.

Tidigare uträkningar av överdiagnostik har främst gjorts på studier av mammografi, men nu har alltså danskarna tittat på hur mammografin slår ”i verkligheten”. Slutsatsen blir att i genomsnitt 52 procents överdiagnostik fanns i de fem länderna, Sverige låg lägst med 46 procent.

– Allvarligt höga siffror, kommenterar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Detta måste vi ta upp och diskutera och jag tycker det borde bädda för en förnyad mammografidebatt i Sverige.

En annan återkommande kritik har gällt informationen till kvinnorna om mammografi som enligt kritikerna är alldeles för ensidig och inte alls tar upp nackdelarna med överdiagnostik och överbehandling. I Sverige nämns inte detta överhuvud taget i Socialstyrelsens material som till exempel de nationella riktlinjerna. I Cancerfondens information tas denna risk upp ytterst kortfattat och i inlindande ordalag.

Storbritannien har nu som första land dragit tillbaka sin tidigare mammografiinformation och håller på att helt skriva en helt ny. Det skedde efter en uppmärksammad artikel i Times i januari i år undertecknad av 23 internationella mammografikritiker. Enligt dem agerade den brittiska regeringen ”oetiskt” genom att inte berätta hela sanningen. Informationen bedömdes som ”inadekvat och manipulativ” och gav inte kvinnorna korrekt underlag för att ta ställning om hon vill delta i undersökningen eller inte.

Lars-Erik Holm har inte närmare undersökt vilken information som Socialstyrelsen ger i denna fråga:

– Men det finns anledning att titta över också det, säger han. Det är viktigt med så stor öppenhet som möjlighet. Det har vi inte minst lärt oss när det gäller masstestningar med psa (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer hos män.

Han säger också att mammografifrågan ska diskuteras i augusti när han mäter sina kollegor från övriga nordiska länder.

– Förefaller som de svåra låsningarna vad gäller mammografi håller på att luckras upp av verkligheten, kommenterar Göran Sjönell, svensk mammografikritiker. Det kanske kan gå att diskutera detta mer öppen nu.