Det är den mäktiga oberoende expertkommittén vid USA:s hälsodepartement som gjorde utspelet. Den lät sex forskargrupper i USA och Europa gå igenom tillgänglig forskning om mammografi och göra datorberäkningar.

Deras slutsatser innebär - om de genomförs - att antalet mammografier kommer att minska med cirka 60 procent i USA, en jättesmäll inte minst för den stora mammografiindustrin.

Den drastiska nedgången beror på att kvinnor mellan 40 och 50 år inte längre ska mammograferas, och för dem mellan 50 och 74 år ska undersökningarna göras enbart vartannat år, inte varje som idag. De idag rekommenderade trettio mammografierna under en kvinnas livstid reduceras till högst tio.

Den främsta motiveringen är att minska riskerna för överdiagnostik, det vill säga att ofarliga cancerförändringar upptäcks som leder till nya undersökningar, ofta operation och tuffa cancerbehandlingar "i onödan".

Expertkommittén slår också fast att nedgången i bröstcancerdödligheten av mammografi är så liten att den inte uppväger riskerna för att skada med överdiagnostik.

I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år med 18-24 månaders mellanrum. Flertalet landsting tillämpar numera 40-årsgränsen.

Ansvariga i Sverige har ännu inte tagit del av de nya amerikanska rekommendationerna.

– Screening kan aldrig ge hundraprocentigt säkra svar, säger dock till exempel Cancerfondens forskningschef Bengt Westermark.

Socialstyrelsen har just satt igång en översyn av bröstcancervården, inklusive mammografi. Den väntas bli klar om cirka ett år och innan dess görs inga eventuella förändringar, enligt generaldirektören Lars Erik Holm.

– Ett viktigt steg i rätt riktning, säger den danske mammografikritikern Peter Gøtzsche som förutspår att ytterligare nya mammografifakta är att vänta inom kort.

Göran Sjönell har varit den i Sverige som mest har ifrågasatt mammografi:

– Äntligen ett första officiellt erkännande av skadorna med screening, säger han. Det är ett framsteg och det visar bland annat hur viktigt det är att oberoende experter används i denna typ av utvärderingar.

I USA omsätter screeningsundersökningar av bröst och prostata över 20 miljarder dollar per år. Verksamheten bekostas nästan helt av privata sjukförsäkringsföretag och det statliga försäkringssystemet Medicare.

Effekten av de nya rekommendationerna beror på hur dessa företag reagerar, om de fortsätter att finansiera nu icke-rekommenderade mammografier eller inte. Företagen och mammografianhängare har redan startat ett hårt lobbykrig mot förslaget.


Inger Atterstam

Inger Atterstam

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Fakta

Historik
• Sverige har hela tiden varit föregångsland och modell för hela världen när det gäller mammografi. Orsaken är mammografi redan på 70-talet blev en het politisk kvinnofråga som drevs bland annat i riskdagen.
• 1977 startade Socialstyrelsen sin stora och numera omdiskuterade mammografistudie i Dalarna och Kopparberg av 134 000 kvinnor under ledning i röntgenläkaren Laszlo Tabar.
• 1985 visade den på god effekt av mammografi mot bröstcancerdöd.
• 1986 införde Sverige som första land i världen screening med mammografi. Massröntgen infördes därefter successivt i samtliga svenska landsting under 90-talet. Bröstscreening genomförs numera i ett stort antal länder.
• Flera andra mammografistudier har också gjorts i Sverige.
• Kritiken mot mammografin tog fart i slutet av 90-talet bland annat för överdriven effekt som inte visat sig i verkligheten, och brister i studierna.

Inrikes | Mest lästa