Irak är ett rikt land, både i fråga om mänskliga resurser och natur-tillgångar. Det framhåller gärna irakierna själva och det gör också många av de internationella delegater som idag möts på den stora Irakkonferensen (International Compact with Iraq) i Upplands Väsby. I centrum står den stora delegationen från Bagdad, med premiärminister Nouri al-Maliki i spetsen för sex andra irakiska ministrar.

Iraks oljeproduktion och elnät utsätts så gott som dagligen för sabotage, förklarade den irakiska regeringstalesmannen Ali al-Dabbagh på en pressträff i Stockholm igår.

Men oljeproduktionen är nu uppe i 2,6 miljoner fat per dag, jämfört med en framtida max­potential på 4–5 miljoner fat per dag om Iraks infrastruktur kan repareras. Med tanke på det skyhöga oljepriset har landets statsinkomster aldrig varit så höga som nu, framhåller röster inom Iraks civila samhälle.

Men frågan är hur statsinkomsterna används i ett land utan transparens och där korruptionen utgör hinder för ett effektivt styre.

Trycket är hårt på att premiär­minister Nouri al-Maliki ska ­leverera ett budskap i Upplands Väsby om att hans regering tänker avsätta stora budgetmedel för att möjliggöra flyktingarnas återvändande från utlandet samt ­underlätta för Iraks 2,5 miljoner internflyktingar att flytta tillbaka till sina hemorter.

Ett sådant budskap skulle välkomnas såväl hos kommunpolitikerna i Södertälje som bland myndigheter i Damaskus och Amman. Dessutom skulle den svenska regeringen, värd för ­dagens möte, uppfatta det som bingo.

Men chefen för FN-missionen i Irak, svenskitalienaren Staffan de Mistura, framhåller att Irak inte är moget för massåtervändande. Däremot behöver Iraks regering hjälp till självhjälp.

–FN:s inställning är att det inte är godtagbart att uppmana de irakiska flyktingarna till massåtervändande. Även om säkerhets­läget har förbättrats åtskilligt lämpar det sig inte för att 1–2 miljoner människor att återvända nu. Först måste de ha hus att bo i och skolor för barnen.

Hittills har 73000 irakiska flyktingar återvänt, av de över två miljoner som finns i utlandet, främst Syrien och Jordanien. Återvändarna kommer från medelklassen: de kan vara läkare, sjuksköterskor eller kanske butiks-innehavare som flydde efter bombningen av Gyllene moskén i Samarra, när konflikten mellan sunniter och shiiter förvärrades.

–De som återvänder har förbrukat sina besparingar och deras hem har inte blivit ockuperade av andra. Men före ett mass­återvändande måste säkerheten förbättras, säger de Mistura.

En sprängfråga för FN gäller det oljerika Kirkuk, den omstridda stad som riskerar att explodera och bli till Iraks Sarajevo. Iraks konstitution föreskrev att en folkomröstning skulle ha hållits den 31 december förra året. Regeringstalesmannen Ali al-Dabbagh säger att provinsregeringen i Kurdistan och centralregeringen i Bagdad ”på ett vänskapligt sätt” kommit överens om att skjuta folkomröstningen på framtiden. Men kurdnationalister fruktar att Kirkuk blir till ett nytt Västsahara, där frågan om en folkomröstning dras i långbänk år efter år.

FN:s utmaning blir att hitta en politisk formel så att tvisten om Kirkuk kan lösas på ett fredligt sätt. Enligt USA:s Bagdadambassadör Ryan Crocker, en av många nyanlända delegater, ”är det ingen som köper tanken på att datumet för en folkomröstning skulle vara passerat”.

Iraks armé har överraskande gått på offensiv på tre håll denna vår: i det oljerika Basra som tidigare styrts av ”gangstergäng” som slagits om kontrollen av staden och hamnen, i Sadr City utanför Bagdad mot Muqtada Sadrs rebeller i den Iranstödda Mahdimilisen samt i Mosul, sedan länge ett ­fäste för al-Qaida.

–I Basra har livet återgått till det mer normala, i Mosul kommer det inte att dröja länge innan vi har knäckt al-Qaida och i Sadr City finns en uppgörelse, säger talesmannen Dabbagh hoppfullt.

USA:s Ryan Crocker hävdar att rebelledaren Muqtada Sadrs nära bindning till Iran har börjat slå tillbaka mot honom och att ­ledarna i Teheran insett att de antiiranska stämningarna i Irak börjat växa.

–Iranierna vill inte hamna i ett nytt krig med Irak, säger Crocker.

De amerikanska truppernas mandat i Irak löper ut detta år.

–Det är inte acceptabelt för Irak att ha permanenta utländska baser i Irak, men vi kan behöva utländska trupper för militär ­träning och support, säger rege-ringstalesmannen Dabbagh från Bagdad.