Vilka är de misstänkta?

Den huvudmisstänkte är den amerikanske medborgaren, 46-åriga Colleen LaRose, som också kallar sig för ”Jihad Jane”. Hon greps i oktober i Philadelphia sedan den amerikanska federala polisen FBI fattat misstankar mot henne. Gripandet var resultatet av en långvarig spaning mot LaRose där hennes kontakter på internet övervakats. LaRose konverterade för några år sen till islam och väckte FBI:s intresse när hon på olika sajter uttryckte sitt intresse för att bli en martyr.

Enligt USA:s justitiedepartement har LaRose agerat tillsammans med ytterligare fem personer i Europa, Asien och USA med syfte att rekrytera andra människor, som i sin tur skulle utföra terrorattentat i Europa och Sydasien. Mordet på Vilks skulle utföras på ett sätt så att ”det ingav fruktan i hela Kufar-världen” (den icke-troende). Om LaRose skulle dömas för de brott hon misstänks för riskerar hon livstids fängelse.

Den grupp på sju personer som nyligen greps av irländsk polis i Waterford och Cork består av fyra män och tre kvinnor. Enligt polisen kommer de från Algeriet, Libyen, USA, Kroatien samt Palestina. Kopplingen mellan La Rose och de sju består bland annat av en omfattande e-posttrafik.

Hur allvarligt är hotet mot Vilks?

Magnus Norell, forskare med inriktning på terrorism, menar att det faktum att irländsk polis gick ut med gripandena tyder på att hoten bör tas på allvar. Enligt Washington Post ska Colleen LaRose ha varit i Sverige i augusti ifjol där hon utbildade sig hos jihadister. Syftet var att förbereda en attack mot Lars Vilks.

Magnus Ranstorp, terrorismexpert vid Försvarshögskolan, påpekar att det finns tecken som tyder på att de gripna inte tillhört kända terrornätverk:

– De tycks inte vara de bästa killarna i klassen. Det finns inga problem med extremism på Irland och vad det gäller ”Jihad Jane” har hon varit väldigt öppen med sina planer.

Men även om personerna inte har kända terrorkopplingar kan det röra sig om ett allvarligt hot.

–Rekryteringar till radikala grupper sker ofta bland dem som aldrig tidigare sysslat med sånt här, säger Magnus Norell.

Varför händer detta nu?

Islamologen Jan Hjärpe menar att mordkomplotten mot Vilks ska ses som ett svar på att en rad betydande muslimska ledare de senaste åren har tagit tydligt avstånd från extremism och våld. Utvecklingen började redan efter attacken mot World Trade Center i New York, och har på senare år blivit allt intensivare.

– Extremisterna är just nu illa tålda i den muslimska världen, bland annat för att deras attentat främst riktat sig mot andra muslimer. Då gäller det att hitta andra mål. I det här fallet passar Vilks perfekt, säger Hjärpe.

Förändras hotbilden mot Sverige nu?

Magnus Norell är tveksam. Han tror inte att debatten kommer att bli lika långvarig som den kring de danska Muhammed-teckningarna eftersom frågan inte längre är ny. Enligt Säpo är det främst uppmärksamheten i medierna som kan påverka hotbilden mot Sverige, svenska intressen och mot enskilda individer.

Samtidigt har den speciella arbetsgrupp, kallad Nationellt centrum för terrorhotbedömning, kallats in för att ta fram en uppdaterad hotbildsbedömning för Sverige och svenska intressen utomlands.

Varför är Muhammed-karikatyren så provocerande?

Själva teckningen väcker inte anstöt hos majoriteten av alla muslimer som sett den, enligt Jan Hjärpe. De flesta muslimer utanför Europa har inte sett bilden och reagerar istället på ryktet om den och på extremisternas propaganda.

– De allra flesta tar avstånd från sådana här mordkomplotter. Det innebär dock inte att man tycker att Lars Vilks har rätt.