Två miljoner människor får i dag sitt dricksvatten från Mälaren. Men om hundra år kan Mälaren vara en havsvik och en del av Saltsjön. I så fall måste dricksvattnet hämtas från till exempel Vättern eller Dalälven.

I en rapport om klimatförändringarnas påverkan på Mälarens framtid skissar fem länsstyrelser runt Mälaren tre scenarier för landets tredje största sjö.

– Anledningen till att vi tar upp den här frågan är att det är ganska omvälvande konsekvenser förknippade med stora kostnader som man måste börja planera för redan nu. Det krävs utredningar för att se hur man ska gå till väga, vad som måste göras, säger Susanne Aristegui Adolphi, projektledare för klimatanpassningsuppdraget vid länsstyrelsen i Stockholms län.

I dag ligger Mälarens yta normalt cirka 70 centimeter över Saltsjöns. Enligt beräkningarna minskar skillnaden till drygt bara 20 centimeter om 100 år. Antagandet är gjort utifrån att landhöjningen är drygt 50 centimeter och att havsnivån globalt höjs med en meter. Beräkningarna bygger bland annat på data från SMHI.

En sådan liten skillnad får följder. Om inget görs kan alltså vatten strömma in från Saltsjön och förvandla Mälaren till en havsvik. Rapporten beskriver olika sätt att motverka detta. Ett sätt skulle kunna vara att höja nivån i Mälaren, som i dag är reglerad. Men det i sin tur får konsekvenser, till exempel riskerar infrastruktur och bostadsområden att svämmas över.

– Det är mycket som ligger nära vattnet, konstaterar Susanne Aristegui Adolphi.

Den nya slussen som ska byggas i Stockholm kommer att kunna tappa ut betydligt mer vatten i Saltsjön än i dagsläget. Det är en förutsättning för att kunna minska översvämningsriskerna i Mälaren.

– Men stiger havet så mycket att det går över Mälarens nivå krävs nya lösningar, säger Susanne Aristegui Adolphi.

Ett annat sätt att förhindra att Mälaren förvandlas till en havsvik är att bygga barriärer och vallar i Stockholms innerskärgård. För att Stockholm fortfarande ska vara en stad som kan trafikeras med fartyg skulle man då bygga slussar i till exempel sunden vid Vaxholm.

– Det är en möjlighet att lösa frågan som har diskuterats och som man skulle kunna studera vidare, säger Susanne Aristegui Adolphi.

Men även barriärbyggen får miljökonsekvenser. I det här fallet skulle vattnet innanför barriärerna blir sötare och sötare på grund av mälarvattnet som kommer ut.

Den här typen av lösningar har exempelvis ryska S:t Petersburg tvärs över Östersjön. Där har man byggt en drygt 25 kilometer lång så kallad stomflodsbarriär som hindrar att havsvatten tränger in i floden Neva. I den finns två kanaler för sjöfarten. Dessa kan stängas vid behov. Även i London och Rotterdam finns liknande barriärer