På uppdrag av Lärarnas tidning har opinionsinstitutet Skop undersökt hur många av Sveriges lärare som vill ha ett så kallat beteendebetyg. Betyget är tänkt att bedöma sådant som inte ingår i kunskapskraven, exempelvis närvaro, uppförande, ambitionsnivå och social kompetens.

Starkast är stödet hos kvinnliga och yngre lärare. Bland lärare med mindre än fem år i yrket vill hela 74 procent ha ordningsbetyg.

Enligt undersökningen var femte lärare använt uppförande eller närvaro som grund för betygsättningen trots att det strider mot läroplanen.

– Det är ett tydligt bevis på behovet av ett ordningsbetyg som kan renodla ämnes- betygen till att enbart gälla kunskapskraven. Jag tror dessutom att siffran är högre än så, det finns nog ett stort mörkertal, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Åsikten delas inte av Västerpartiet och Rosanna Dinamarca tycker att förslaget är fånigt. Miljöpartiets Jabar Amin menar att ett ordningsbetyg inte mäter de mål som är uppställda i skollagen.

– Och elever som stör skulle knappast bry sig om ett ordningsbetyg. I stället bör man satsa på att ha en dialog med vårdnadshavarna.

Inte heller Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, tror att ett betyg kan lösa skolans ordningsproblem. I stället tror hon på metoder som dialog och samspel med kolleger och föräldrar.

– Det finns inga genvägar. Lärare måste få tid och möjlig-het att se varje elev och bygga relationer som fungerar. Det kräver arbete, tid och resurser.