Den svenska staten söker fortfarande svaret på varför Estonia sjönk. Det är bra. Ingen rättsstat låter 852 personer försvinna utan att ta reda på varför.
Det senaste försöket att få reda på vad som hände är sjunkförloppsstudien den förra regeringen beställde. Två konsortier har arbetat i två år. De ska förklara en del som den internationella haverikommissionen inte klarade under sitt treåriga arbete.
Ännu är rapporten inte klar. Den kommer i maj. Ändå rapporterade Ekot på Sveriges Radio den 29 februari om den ännu inte publicerade rapporten: ”Enligt forskarna är den mest troliga förklaringen att det var bogvisiret i fören som ramlade av och att det där kom in vatten.”
Inte förrän i maj får resten av oss läsa och själva bilda oss en uppfattning. Intressant att studera hur en officiell version av varför Estonia sjönk etableras, utan att förklaringen blivit officiell. Sättet det görs på är också tänkvärt. En utvald Eko-journalist talar om att: ”Resultatet är alltså att forskarna kan visa att tillräckligt mycket vatten trängt in och vattenfyllt Estonia och därmed orsakat att fartyget sjönk så snabbt.”
Verkligen? Står det så i den ännu inte publicerade rapporten? Det vore en sensation, för att inte säga en magnifik plattityd. Vem tvivlade på att Estonia sjönk för att hon var vattenfylld?
I augusti förra året träffade jag Claes Källström. Han är forskningsledare på SSPA, som ingår i ett av konsortierna. Han gjorde klart att hans forskargrupp kommer att kunna presentera ”det mest sannolika scenario som beskriver Estonias verkliga sjunkförlopp”. För tydlighets skull: det mest sannolika förloppet. Dessutom kommer de att ”föreslå förbättringar avseende passagerarfartygs säkerhet”.
Arbetet för konsortiet, sade han, var inte helt lätt. En film från vraket, som skulle ha förvarats på Sjöfartsverket gick inte att hitta. ”I anslutning till övertäckningen av Estonia filmades skrovet. Den filmen är borta.” Att den är försvunnen hade sjösäkerhetsdirektör Johan Franson bekräftat.
Källström beskrev nio sjunkscenarier som studerades och kommenterade det förmodade vattenintaget via fören på Estonia med: ”Det där att rampen under lång tid var öppen är inget vi längre tror på”.
Så vet inte Ekot att fartyg kan gå utan bogvisir och ändå inte släppa in vatten? Att det avgörande är om rampen varit öppen eller inte? Och att Claes Källström inte LÄNGRE tror att rampen under lång tid varit öppen?
Claes Källström sa en annan intressant sak: ”Myndigheterna tillät nog att man tummade på SOLAS i skyddade vatten.”
SOLAS betyder Safety of Life at Sea, en internationell överenskommelse om sjösäkerhet vars första version skrevs då 1 500 människor mist livet på Titanic.
Om svenska ”estoniajournalister” slutade leta under Sjöfartsverkets tända lykta skulle de kunna bidra till klarhet. Om katastrofen och om verket. Och, varför rapporterar inte Ekot om de påpekanden om fel i haverirapporten som Källströms grupp funnit? Fanns de inte med i det material som läcktes?
