Förskolan har till uppgift att ”motverka traditionella könsmönster”, enligt gällande läroplan. Skolan ska ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.

Men i själva verket befästs könsrollerna i både förskolan och skolan: flickor behandlas som ”små och söta”, pojkar som ”stora och starka”. Agerandet bidrar till ett könssegregerat samhälle, konstaterar moderaternas utvecklingsgrupp i jämställdhetsfrågor, i en delrapport som offentliggörs idag.

– I både skollag och läroplan är kravet på lika behandling mycket framträdande, men väldigt lite har de facto skett. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger riksdagsledamoten Ewa Thalén Finné (m).

Hon har lett arbetet med att utforma en ny politik för en mer jämställd förskola och skola, och har under våren besökt en rad dagisavdelningar och lektionssalar. Bilden är tydlig: ”I ett helt vanligt klassrum är det inte ovanligt att pojkarna sitter för sig och är stökiga, medan flickorna sitter för sig och är ordentliga”.

– Ytterst få skolledare säger att de aktivt arbetar med de här frågorna, berättar Ewa Thalén Finné.

Hon anser att alla landets rektorer ska genomgå en obligatorisk utbildning i jämställdhet. Under hösten går startskottet för regeringens nya skolledarutbildning, och liksom juridik och ledarskap bör även genuspedagogik stå på schemat, föreslår nu moderaterna. En ”fakta- och evidensbaserad” utbildning i jämställdhet ska ingå också i lärarutbildningen.

– Vi menar inte att man ska läsa fem poäng genuspedagogik, utan det här måste integreras i hela utbildningen, säger Ewa Thalén Finné.

Arbetsgruppen vill också införa en nationell jämställdhetsmärkning av förskolor och skolor. Idén är hämtad från Falun, och projektet ”På lika villkor”, där lärare fortbildas i genuskunskap, lika bemötande av pojkar och flickor och tar fram en konkret handlingsplan. I de jämställdhetsmärkta skolorna bryter eleverna oftare traditionella könsmönster, och både pojkarnas och flickornas studieresultat förbättras, visar utvärderingar.

– Det här är ett sätt att flytta fram positionerna. Skolverket skulle kunna utfärda certifieringen, och den nya Skolinspektionsmyndigheten kontrollera att reglerna följs, säger Ewa Thalén Finné.

Liksom föräldrar idag kan välja en förskola som sätter miljöfrågan i fokus finns det ett intresse att kunna välja ett dagis som prioriterar jämställdhet, förklarar Hillevi Engström, som är ordförande i den moderata arbetsgruppen.

– Jag tror också att det finns ett intresse bland personalen att lära sig mer om de här frågorna.

Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann är positiv till partikamraternas förslag för en mer jämställd skola och förskola.

– Det här är en viktig frihetsfråga, men också ett sätt att höja studieresultaten, säger han.

Även Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, ställer sig bakom idéerna.

– Jättebra, vi hälsar naturligtvis moderaterna välkomna i debatten om jämställdhet i skolan.

Gudrun Schyman, talesperson för feministiskt initiativ, tycker att både jämställdhetsmärkning och genusutbildning är ”alldeles utmärkt”.

– Moderaterna behöver verkligen utveckla sina kunskaper och sin medvetenhet i de här frågorna. Men det de inte har begripit, hittills åtminstone, är att könsmaktsordningen finns överallt, säger hon.

Regeringens ekonomiska politik slår till exempel hårdare mot gruppen kvinnor än mot gruppen män, och vårdnadsbidraget går ”på tvärs mot en genomtänkt jämställdhetspolitik”, anser Gudrun Schyman.

– Det gör ju att man måste ställa sig frågan hur pass seriösa de här nya förslagen egentligen är.