Juni lider mot sitt slut, i dag önskar riksdagens talman Per Westerberg (M) de 349 ledamöterna glad sommar. Säkerligen stundar skön semestervila för de flesta, men till vardags innebär livet som riksdagsledamot att du är i tjänst dygnet runt.

Just det är ett av de vanligaste argumenten till ledamöternas många förmåner – vilka ofta kritiseras för att vara oskäligt höga.

I dag är frågan om riksdagsledamöternas förmåner aktuell av flera skäl. Ett är inkomstgarantin som är under utredning, ett annat är debatten om antalet ledamöter.

Folkpartiet anslöt sig nyligen till Moderaterna, som sedan länge velat minska antalet personer i Sveriges riksdag. Ökat ansvarsutkrävande, en större helhetssyn samt en sparad slant är argumenten till att minska antalet ledamöter.

Men hur dyra är de egentligen?

Patrik Öhberg, statsvetare vid Göteborgs universitet, poängterar att det naturligtvis är relativt. Inte minst lönen om 57000 kronor:

–Givet att vårt parlament inte har elitmänniskor – utan mycket folk med ”vanlig” bakgrund – så är det en bra lön. Men om riksdagen bara hade bestått av direktörer hade de kanske inte blivit så imponerade, säger han.

Ett annat argument för höga arvoden är tron att bra betalat minskar risken att låta sig korrumperas. Har du tillräckligt med pengar på fickan, behöver du inte tillskansa dig dem på annat sätt, menar förespråkarna.

Öhberg konstaterar att flertalet av förmånsposterna på nästa sida är naturliga och till stor del ett uttryck för politikens professionalisering.

–Att alla ledamöter har en assistent visar på tänket kring medier och den praktiska hanteringen. Det krävs fler händer för att hinna med i dag.

Två poster ingår inte i ”prislappen på en riksdagsledamot”, vars summa uppgår till 1,86 miljoner. Dels boendet i Stockholm, dels inkomstgarantin.

Trots att 246 ledamöter i dag bor gratis i riksdagens lägenheter är det omöjligt att sätta en prislapp på förmånen, vilket gör att den tillkommer vid sidan av övriga kostnader. Förklaringen ligger i att bostäderna är i statlig ägo och inte skiljs ut från övrigt bestånd.

Mest uppmärksammad är ändå inkomstgarantin. Att den inte ingår i ”prislappen” beror på att man här talar om en framtida inkomst. Men den finns – och kan för den ex-ledamot som är om sig och kring sig ge stora summor efter avslutad karriär i riksdagen.

Senast rörde diskussionen Göran Lindblad (M), som trots inkomster tog ut full ersättning – drygt 500000 kronor i fjol. De pengar han får för konsultuppdrag lägger han direkt i det egna bolaget, vilket har skulder, och kan på så vis undkomma att deklarera inkomst.

–Jag fakturerar från bolaget för att få det på fötter. Det är inte omoraliskt att jag tar tillbaka det jag varit tvungen att låna ut, kommenterade han saken för SvD.

Dagens regler innebär att en ledamot som suttit i riksdagen i minst sex år och fyllt 50 år kan få inkomstgaranti fram tills ålderspensionen. Helt omoraliskt, tycker Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson:

–Det är en hårresande förmån som måste tas bort. Vi önskar en tidsgräns på max två år.

Enligt uppgift till SvD lutar det åt att partierna kommer att enas om en bortre gräns för garantin, möjligen två år efter avslutat uppdrag. Ett sådant beslut skulle innebära att Sverige lägger sig närmare de regler som gäller i Norge och Danmark.

Största stridsfrågan nu tycks vara för vilka den ska gälla: samtliga ledamöter eller bara de som väljs in efter valet 2014?

–Jag tycker att även nuvarande ledamöter ska omfattas, säger Anders W Jonsson som ofta debatterat frågan.