Magarna kurrar i konferensrummet i Rinkeby Folkets hus, mötet har dragit över. Men integrationsminister Erik Ullenhag hejdas på sin väg ut. Först ska han få medalj. Den lokala organisationen Järvaandan gör honom till hedersmedlem.

Tjugo år tidigare stod en annan folkpartistisk minister, Birgit Friggebo, på ett möte i samma hus. Lasermannen härjade och Friggebo försökte lugna Rinkebybor genom att sjunga ”We shall overcome”. Erik Ullenhag flyttade tillfälligt ut kontoret till Rinkeby i mars. Till – ett nedläggningshotat – Folkets hus.

Nu lyfter han fram Järvalyftet som ett bra exempel på hur frågan kan angripas. Bland annat att man har en dialog med de boende.

–Det absolut viktigaste är att jobba med nyanlända, fokusera på jobb och kunskaper i svenska.

Järvalyftet är prestigeprojektet som skulle lyfta miljonprogramsområden som Rinkeby, Hjulsta och Tensta kring Järvafältet i nordvästra Stockholm. Det övergripande målet: bli en tillväxtmotor och en plats dit man vill flytta. SvD har gått igenom de fyra delmål som satts upp av politikerna.

Resultatet är nedslående på de viktigaste punkterna: utbildning och arbete.

• Arbetslösheten är fortfarande dubbelt så hög som i andra delar av staden, den öppna arbetslösheten har ökat sedan Järvalyftet drog i gång 2007.

• Skolresultaten har försämrats.

• Någon magnet för inflyttare har området inte heller blivit.

Nawal Mousawi Humud växte upp i Rinkeby. Nu bor hon sedan ett par år tillbaka med sin man och lilla son på Ekerö.

– Det beror framför allt på segregationen som bara eskalerat. Under min tid i mellanstadiet var det häftigt att lära känna någon som var grek, polack eller svensk. Nu känns det som om man nästan samlat enbart en kultur. Det finns ingen anledning till att en helsvensk skulle vilja bo där.

Hon tycker att Järvalyftet fokuserar för mycket på uppfräschning av husen, när problemen ligger på ett mycket djupare plan.

Den höga arbetslösheten sätter sin prägel på området:

– Det är mycket stök med grannar som är högljudda. Den som är arbetslös har mycket tid att vara uppe på nätterna. Det här måste man gå till botten med – att aktivera människor så att de vill jobba, lära sig språket och ändra sin livssituation.

Hon tycker att hon har mer gemensamt med sina grannar på Ekerö.

– Trots att jag var den enda i min mammagrupp med svart hår. Jag är inte arbetslös och jag känner mig så gott som svensk.

På de största skolorna här går mer än var tredje ut utan gymnasiebehörighet. Nawal Mousawi Humud är barnmorska. När hon sa: ”Jag kommer från Rinkeby” på universitetet fick hon reaktionen: ”Vad duktig du är!”. Vad ska hennes barn då möta?

– Jag vill inte att mina barn ska växa upp där många barn skolkar.

På Hjulstaskolan nådde färre än varannan gymnasiebehörighet 2011 och på skolorna runt Järvafältet har andelen behöriga minskat under lyftet. Hjulstaskolans rektor Philip Olsson tycker att siffrorna blir orättvisa. Han berättar att veckan före tog man emot 13 nya elever, nyligen anlända till Sverige. Totalt har 25 nyanlända börjat i år. Ingen på skolan har svenska som modersmål:

– Vi tar med glädje emot dem. Men det gör att siffrorna inte säger så mycket. Språket är den största utmaningen och vi har en stark språkutveckling här.

Nawal Mousawi Humud beskriver en uppväxt där det kryllade av barn på gårdarna.

– Både jag och min man växte upp i Rinkeby, och så fort vi åker förbi dunkar hjärtat. Jag kommer alltid att känna en saknad.