Löss a la carte på Östermalm. Ett jobb som kliar. Mamma Karin Söderberg luskammar dottern Simone i knät.
Försäljningen av lusmedel bara fortsätter att öka.
Det började med att ett par mammor för något år sedan tröttnade på de ständiga lössangreppen.
Nu har det vuxit till en stor kampanj, ”Nationella avlusningsdagar”, som stöds av såväl skolläkarnas och skolsköterskornas föreningar som Läkemedelsverket. Uppskattningsvis 190 000 föräldrar informeras och kammar sina barn den här helgen.
– Idén fick vi när vi hörde om en Lusens dag i Danmark. Det är ett sätt att kunna hjälpa andra föräldrar och hejda lusepidemier.
I vår första kampanj i höstas nådde vi 160 000 föräldrar, säger Natacha Wirdemark, småbarnsförälder och initiativtagare till kampanjen.
Sedan mitten av 1990-talet har luslarmen kommit allt tätare på daghem och skolor. Det finns inga nationella rapporter men ett tydligt mått är Apotekets försäljningssiffror som ökat flera år
i rad.
– Förra året sålde vi 440 000 förpackningar lusmedel. Det är 11 procent fler än året innan, säger Christina Ekedahl, chef för Apotekets egenvårdsenhet.
Det är en topp i början av terminerna, när alla samlas igen efter sommaruppehåll och jullov. Försäljningen i september i fjol låg hela 40 procent högre än samma månad året innan, enligt Ekedahl.
– När jag var barn hörde jag aldrig talas om att någon hade löss. Men nu är det helt absurt, var och varannan vecka får vi besked på barnen skola: ”Nu har vi löss igen”, säger Karin Söderberg, mamma till tre barn i åldrarna två, sex och åtta år.
De bor på Östermalm i Stockholm och åttaårige Gustav har gått på två olika skolor i trakten med lika stora lusproblem på båda.
Utan att ha hört talas om någon kampanj inledde hon själv en drive bland föräldrarna på Gärdesskolan i höstas.
– Det går bara 75 barn där så jag tyckte vi borde kunna hantera detta. Och faktiskt, efter flera insatser får vi inte längre larmlappar varje vecka, säger hon.
Hittills har hennes egna barn sluppit huvudlöss. Men i förebyggande syfte inspekterar och luskammar hon dem ett par gånger
i månaden.
– Det går att göra det till en mysstund. Barnen tycker om när man håller på med dem, säger hon och demonstrerar kamningen på minstingen Simone som dock blir mer intresserad av fotografens kamera än mamma den här gången.
Både rektor, skolsköterska och föräldrar har nappat på hennes förslag. Så fort någon elev får löss, får alla ett papper med instruktioner.
Samtliga föräldrar lovar att också meddela andra kompisar till barnen och sedan lämna in ett underskrivet papper på att de har genomfört luskontrollen.
Hon har inte stött på något motstånd och känner inte alls igen gamla tiders skamstämpel.
– Jag tycker det är äckligt med lössen men inte skamligt. I dag vet man ju att det inte har med smuts och ohygien att göra, säger hon.
Löss har funnits hos människan sedan urminnes tider. Men varför blir det fler huvudlöss nu?
Parasitolog Johan Lindh på Smittskyddsinstitutet påpekar att ökningen inte är bekräftad.
– Men det är väldigt, väldigt troligt att de blivit fler. Det visar inte minst Apoteksförsäljningen. Vi ser också en ökning i hela Norden.
Jag tror det kan bero på en blandning av två saker, säger han:
• Dels kan lössen leva i cykler och periodvis bli fler, precis som man i fjällen talar om vissa ”sorkår”.
• Dels är det fler barn som samlas på daghem, dessutom i allt större barngrupper.
En risk med täta lusbehandlingar är att djuren blir resistenta mot de medel som finns. I Danmark har det redan inträffat med deras vanligaste preparat.
Där satsar staten också speciellt på forskning. Bland annat undersöks om barntätheten i en grupp har någon betydelse. I Sverige finns inget motsvarande.
– Smittskyddsinstitutet har dock inlett en studie för att följa om lössen verkar bli resistenta. Ännu finns inga sådana tecken, säger Johan Lindh.
