Det är slutstrid om vem som vinner värdskapet för partikelacceleratorn ESS, en forskningsanläggning som blir världens starkaste för materialforskning och kan få stor betydelse för svensk energi- och medicinforskning. Sedan början av 1990-talet har kandidaterna Bilbao i Spanien, Debrecen i Ungern och svenska Lund kämpat om förstaplatsen. Bygget väntas kosta 13 miljarder kronor och ta tio år att slutföra.

En grupp erkända forskare har utvärderat de tre kandidaterna. Sedan ska Europas regeringar fatta slutgiltigt beslut, troligen blir det informellt klart redan i december.

I utvärderingen, som SvD tagit del av, framhålls Lund som favoriten. Det står visserligen att ”samtliga platser är lämpliga” men forskarna ”är imponerade av Lunds beslutsamhet som starkt backas av den svenska regeringen”. Lunds vetenskapliga och industriella miljö ”är mycket passande för ESS” heter det. Det anses också att närheten till det framtida Max-Lab, en svensk forskningsanläggning för acceleratorfysik i Lund, ”ger substantiella fördelar”.

Affärsmiljön kring Lund beskrivs i utvärderingen som ”imponerande”. Forskarna skriver dessutom att ”Lund erbjuder utomordentliga förhållanden för att attrahera internationella forskare”. De andra städerna omtalas i mer måttliga termer och det påpekas att de står inför ”fler utmaningar”.

–Det finns ingen annan tolkning än att Sverige är bäst lämpat. Vi har hört från många håll att Lund ligger bäst till i racet, och trott att de andra städerna skulle kasta in handduken. Men det har de inte gjort, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg till SvD.

Under veckan passade Lars Leijonborg på att söka stöd för ”ESS Scandinavia” när han deltog i invigningen av partikelacceleratorn LHC vid Cern i Genève. Det handlar nämligen också om att hitta finansiärer. Svenska staten betalar 30 procent av byggkostnaden samt en tiondel av årliga driftkostnader på omkring 900 miljoner kronor. Men 70 procent av de 13 miljarderna måste komma från andra länder.

Hittills har Sverige stöd av Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Lettland, Litauen samt Polen.

–Det är en maktkamp på högsta nivå att samla ihop medfinansiärer. För vår del är det mycket viktigt att få ett stort forskningsprojekt på svensk mark, sade Lars Leijonborg efter ett möte med Tysklands forskningsminister Annette Schawan.

Vad kan då ESS betyda för Sverige och Lund? Leijonborg menar att detta ”super-mikroskop” kan leda till att man får fram nya och bättre material för allt från skärmar i mobiltelefoner och glasrutor till kläder och bilar.

–Man kan få fram material som gör bilar lättare och drar mindre bränsle samt nya insikter i hur cancerceller fungerar. Dessutom skapar ESS hundratals forskar- och teknikjobb, säger han.