Erik Tivelius går i andra ring på Kärrtorps gymnasium. Bilden till höger: Ali Ali, Ludvig Sjögren och Johanna Gustavsson.
Foto: Casper Hedberg
Luften står i det närmaste still i entréhuset på Kärrtorps gymnasium. Den kommunala skolan har haft problem med dålig luft i många år, men nu har tre av fyra hus fått nytt ventilationssystem. Kvar återstår ett hus, det största, där luften fortfarande är alldeles för dålig, enligt miljöförvaltningen i Stockholms stad.
– Det blir kvavt och instängt i klassrummen, därför har vi alltid fönstren öppna. Och på rasten måste vi ha dörren öppen så det blir genomdrag, då funkar det okej, säger Ludvig Sjögren, som går andra året på Kärrtorps gymnasium.
Både personal och elever märker stor skillnad i de delar av skolan som fått ny ventilation.
– Det är betydligt lättare att jobba där nu, det blir mer kreativitet, säger intendent Britt-Marie Andersson.
Kärrtorps gymnasium är ett exempel på skolor och förskolor i Stockholm som har fått anmärkning när det gäller ventilationen, flera av dem kan även ha för höga radonvärden. De senaste tre åren har så många som sex av tio skolor och förskolor som inspekterats fått anmärkningar.
– Det är för höga siffror. Det är inte okej att 60 procent har en eller flera anmärkningar. Även om barn och personal inte mår direkt dåligt, så måste vi få verksamheten att bli bättre, säger Gunnar Söderholm, direktör på miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Miljöförvaltningen har just nu 258 tillsynsärenden som ligger på hög från inspektioner utförda mellan åren 2006 och 2010. I de flesta av fallen handlar det om att förbättra ventilationen eller utföra en radonutredning. Åtgärderna är kostsamma och har dragit ut på tiden. I dagsläget vet tjänstemännen inte ens om några fel faktiskt har rättats till, eftersom de inte har haft tillräckligt med personal för att göra uppföljningar.
För att komma ikapp anställer nu förvaltningen en person som är expert på inomhusmiljö.
– Det här är ett prioriterat område för oss. Därför har vi gett förvaltningen resurser att anställa en person extra under 2011, säger Per Ankersjö (C), ordförande i Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd, MHN.
Ansvaret för barnens inomhusmiljö ligger både på verksamhetsutövaren, i det här fallet Stockholms olika stadsdelar och privata utövare, och på fastighetsägaren. Utövaren har ansvar för att göra kontroller och larma fastighetsägaren om något inte är bra, medan värden är ålagd att åtgärda felet om det har med själva fastigheten att göra.
Nina Wahlberg, teknik- och miljöchef på Sisab, som är kommunens fastighetsbolag där drygt hälften av alla förskolor och skolor ingår, tycker att de har bra koll på både ventilationssystem och radonvärden.
–Men om ett klassrum är dimensionerat för 28 elever och man väljer att ha 35 elever där är ventilationssystemet inte tillräckligt och då kan det leda till dålig luft, säger hon.









