OLOFSTRÖM. Restaurangen syns tydligt från kommunalrådet Margaretha Olssons (s) tjänsterum i centrala Olofström. Där, på andra sidan gatan, fick en 14-årig flicka och hennes två år äldre sällskap dricka alkohol – med två kommunala tillsynsmän som smått osannolika vittnen. Flickan själv skrev senare under ett erkännande och alkoholhandläggarens förslag till politikerna var definitivt: tillståndet bör återkallas.

– För mig var det självklart. Jag såg ju lagbrottet med mina egna ögon. Mer givet än så blir det inte, säger tillsynsmannen Christer Ericson.

Men den 24 april förra året tog kommunstyrelsens arbetsutskott ett beslut som Christer Ericson beskriver som ”ett slag i magen”.

– Jag blev förvånad och besviken. Här hade vi levererat en glasklar utredning och så var det oss de ifrågasatte.

För efter en stunds överläggning, som i mötesprotokollet endast omnämns som ”interna diskussioner”, gick politikerna emot tillsynsmännen – och lät krögaren komma undan med en varning.

– Vi såg allvarligt på det, självklart gjorde vi det. De var alldeles för unga. Men samtidigt var vårt resonemang att i en massa andra skeenden i livet så får människor en chans till, säger Margaretha Olsson.

Men i det här fallet rör det sig om ett påstått lagbrott. Får folk som bryter mot trafikregler också en andra chans här?

– Nej, det är klart att du inte får bryta mot lagen. Men, jag kan bara säga hur vi resonerade.

Enligt beslutet skulle personalen på restaurangen också gå kursen ”Ansvarsfull alkoholservering”. En utbildning som de hade erbjudits, och tackat nej till, två gånger om året sedan 2004. Senast bara någon månad före incidenten.

– Vi fick full poäng på provet. Det var bara saker som vi redan visste, säger en av de anställda på restaurangen.

Han har en annan bild av den omtalade händelsen.

– Vi blev lurade. Den person som beställde var myndig. Det var henne jag serverade. Sedan bar hon bort det till 14-åringen. Vilket också var vad jag berättade för kommunalrådet.

Och Margaretha Olsson var inte den enda som personalen kontaktade. Enligt uppgift fick flera andra ledamöter påringningar och i lilla Olofström, med 15 – 20 serveringstillstånd totalt, är krögaren en välkänd företagare som drivit sin restaurang i över ett decennium.

– Det togs näringspolitiska hänsyn. Det är inte svårare än så. Trots att lagen är så tydlig hade politikerna redan bestämt sig när vi kom in till det där mötet, säger Anna Sunnetoft, alkoholhandläggare i Olofström.

Hon betonar allvaret i att ge alkohol till ett barn. Vem som betalade spelar i lagens mening ingen roll. Länsstyrelsen, som granskar kommunen, riktade senare kritik mot politikerna för att inte ha dragit in tillståndet.

Liknande scener utspelar sig på många håll runt om i landet. Det pågår inte oegentligheter överallt och det är sällan dåligt hela tiden, men vittnesmålen från alkoholhandläggarna är ändå förhållandevis entydiga. I SvD:s enkät uppger 59 procent av de drygt 100 tillfrågade att de sett kommunpolitiker prioritera näringslivet framför alkohollagen. Och när ett gynnande beslut väl är taget – så går det inte att överklaga.

– Så här går det när förtroendevalda inte förstår sin myndighetsroll. Givetvis ska man kunna ha en god relation till näringslivet, men så här får det inte se ut, säger Torbjörn Ericson, ordförande i Kommunala alkoholhandläggares förening, Kaf.

Även om alkoholhandläggningen oftast fungerar friktionsfritt i många kommuner, så kan de som säger sig ha blivit överkörda någon gång vara än fler.

– Efter ett tag tror jag att vissa handläggare börjar välja sina strider. Trycket från näringslivet finns där hela tiden och har man inte kommunledningen med sig så finns det en risk att man slutar lägga ”negativa” förslag, säger Torbjörn Ericson.

Han håller inte med om den verklighetsbeskrivning som dykt upp i debatten. Där alkoholhandläggarna utmålas som obstinata paragrafryttare som desperat försöker pressa ned en fyrkantig lag i en uppenbart cirkelformad vardag.

– Visst kan det finnas de som går till överdrift. Men den vanligaste förklaringen till problemen tror jag ändå är okunskap bland lokalpolitiker. Ledamöter som inte går till ­lagen när de tar sina beslut.

Faran med näringslivets inverkan uppmärksammades redan 1995, när tillsynsansvaret flyttades från länsstyrelserna till kommunerna. Många av dem som från början omfamnade systemet börjar nu tvivla. Kjell Sundmark är alkoholhandläggare i Borlänge:

– Jag tyckte att det här var en bra idé. Det gjorde jag verkligen. Att lägga tillsynen på kommunerna, hos oss som lever närmast dem det faktiskt handlar om. Det är så det borde vara.

Och hur känns det nu?

– Nu? Nu pratas det mycket om ”restriktiv och försiktig alkoholpolitik”, men när det väl kommer till beslut så är det uppenbarligen svårare. Då fungerar det helt enkelt inte. Det finns kommuner där handläggarna bara gett upp. Och faller vi, så faller nog faktiskt alltihop.