Polisen i Dalarna får åter kritik: i dag för att en polisman ringde till Anders Eklund för att berätta att hans bil synts nära den plats där tioåriga Engla Höglund försvann – flera timmar innan Eklund greps. Polisen ville veta om han sett något – men samtalet kan ha gjort att Anders Eklund fick tid på sig att göra sig av med viktig bevisning.

Tidigare har också avslöjats att en anonym tipsare redan 2006 pekade ut Anders Eklund för mordet på Pernilla Hellgren i Falun för åtta år sedan – ett mord han nu erkänt. Men polisen gick aldrig vidare med tipset, och nu har Dalapolisen anmält sig själva till riksenheten för polismål.

Något svar på varför man inte gick vidare har polisen inte kunnat ge – ett skäl kan ha varit bristande kommunikation med kollegorna i Gävleborg, där Anders Eklund bodde.

Men kriminologerna Jerzy Sarnecki och Leif GW Persson ser båda allvarligt på misstaget i Pernilla-utredningen.

– Det är olyckligt, säger Leif GW Persson till SvD.se.

– Ett oskick att inte gå vidare med ett tips, säger Jerzy Sarnecki.

Men utredningen kring mordet på Pernilla Hellgren är långt ifrån den enda där misstag har begåtts av lokala polismyndigheter. Leif GW Persson säger att han om och om igen stöter på utredningar som kunde ha skötts bättre. Många gånger följs tips inte upp – och det är inte ovanligt att de skyldiga figurerat i utredningen redan på ett tidigt stadium.

Han vill nu se tydligare rutiner när tips kommer in. Problemet i dag är att utredningar stängs ner för tidigt, att inte samma person hanterar alla tipsen och att avgörande information kanske stannar hos någon polisman på länskommunikationscentralen eller lokalt, menar han.

– I 99 fall av 100 leder inte tipsen någonstans. Men antingen kollar man alla tips eller så skiter man totalt i det. Och skiter man totalt i det så skulle man inte klara upp många mord. I dag saknas kontinuiteten – man går från hundra procent till noll procent när en utredning släcks ner och då är risken att man missar något när nya tips kommer in.

Både Leif GW Persson och Jerzy Sarnecki ser problem med dagens organisation. Lokala poliser har helt enkelt inte den rutin som krävs, menar båda. Antalet spaningsmord är få, och ibland får utredare utan nödvändig erfarenhet hand om fallen, säger Leif GW Persson.

– Jag har tjatat i flera år att vi måsta få stora regionala våldsrotlar som kan sysselsätta sig på heltid med det här. Det ska vara utredare som har ortkännedom, lokalkännedom och personkännedom.

Också Jerzy Sarnecki vill se en ny organisationsform.

– Sånt här händer så oerhört sällan att det är omöjligt för en liten polismyndighet att ha den rutin som krävs, säger han till SvD.se.

Och att mindre polismyndigheter inte alltid har kapaciteten att klara av komplicerade spaningsmord – det håller rikspolischefen Bengt Svenson med om. Han vill nu se mer samarbete över länsgränserna.

– Det är riktigt att polismyndigheterna har olika kapacitet och att antalet spaningsmord varierar över åren. Därför finns starka skäl till ökad samverkan. Det skulle kunna vara så att några myndigheter blir bättre än andra och hjälper till.

– Vi ska också ha ett starkt rikskrim som kan bistå de olika polismyndigheterna. I dag ser vi det både i Arboga och i Dalarna, säger Bengt Svenson till SvD.se.

Och det är inte bara mellan storstäderna och landsbygden det skiljer sig åt. Bengt Svenson jämför Östergötland med Gotland – i den första polismyndigheten finns 700 poliser, på Gotland 100.

– Det är stor skillnad. Därför krävs ökat samarbete, och vi ser det redan på en hel del ställen, säger Bengt Svenson.

Han vill inte kommentera om eventuella fel begåtts i fallet med Pernilla Hellgren eller utredningen kring Engla. Men, påpekar han, att kunna ta emot tips ska varje polismyndighet kunna göra.

– Så professionella måste alla poliser vara att de kan hantera ett tips. Men sedan är det en annan sak hur det bearbetas. Där kommer en ökad samverkan in igen.