Invasionen av Irak 2003promotades som ett actiondrama i mainstreammedierna. Tittarna övertygades om att Saddam Hussein låg bakom attentaten. En samvetslös diktator som även hotade miljontals oskyldiga människors liv med sina massförstörelsevapen. President Bush ryckte ut för att rädda den fria världen och fanns förstås att köpa som actiondocka i skala 1:6. Iförd en liten flyguniform, komplett med hjälm och syrgasmask.
Men skälen för att inleda ett rättfärdigt krig visade sig vara lika fejkade som den dramatiska fritagningen av soldaten Jessica Lynch. (Läkarna på ett civilt sjukhus i Nasiriyah kunde bara häpet se på när en specialstyrka go-go-goande kommandorullade genom korridorerna med ett tv-team i hälarna.) Saddam Hussein hade inget med al-Qaida att göra. Det är bevisat. Och några massförstörelsevapen hittades aldrig.

Men vem ligger i så fall bakom terrordåden? Allt fler amerikaner har nu börjat rikta sina misstankar i en helt annan riktning. Konspirationsteoretiker nöjer sig inte längre med att vika 20-dollarssedlar så motiven bildar brinnande skyskrapor. De klipper ihop minidokumentärer av nyhetsbilder på sina iBooks. De gör inzoomningar, märker ut med pilar och lägger till mystisk musik. Filmsnuttarna når snabbt en miljonpublik på internet genom You Tube eller Google Video och effekten har inte låtit vänta på sig. En opinionsundersökning från Scripps Howard/Ohio University visar att var tredje amerikan tror att den egna regeringen antingen utfört attackerna. Eller att man har känt till terrorplanerna men låtit bli att ingripa. Med flit.

De mest hängivna hobbydetektiverna har bildat nätverket ”9/11-Truth Movement”. I somras samlades 500 ”Truthers” från hela världen på Embassy Suites Hotel i Chicago för att bland annat lyssna till rörelsens översteguru, radioprataren och dokumentärfilmaren Alex Jones. Han anser sig kunna bevisa att tvillingtornen rasade efter en serie koordinerade explosioner och att Pentagon träffades av en missil i stället för ett flygplan. Han är övertygad om att landets ledare kallblodigt har mördat över 3000 av sina landsmän. Allt för att ”införa en ny världsordning”.

Ja, herre Jesus. De där första förvirrade timmarna efter attackerna känns alltmer avlägsna. Vakuumet innan tv-bilderna hade fått sitt symboliska värde. Känslan av fullständig närvaro. Kameran måste ha varit placerad i den lilla parken vid brofästet på Brooklynsidan av East River. Folk skriker ”Oh, my god” i panik. En explosion och två enorma rökpelare stiger mot en klarblå himmel. Ibland tänker jag att den direktsändningen kanske var den allra sista glimten av verkligheten. Innan den kom att upplösas i ett moln av betongdamm och allt blev fiktion.