Konstnären Emma Kihl har fotograferat platser där ljudet understiger 40 dBA.
Ljud påverkar människan mer än de flesta av oss anar och det styr vårt beteende. Ljudintryck bearbetas i de äldsta delarna av den mänskliga hjärnan, som också är centrum för känslor, minnen och instinkter. Med andra ord påverkar ljud oss instinktivt. Gillar vi exempelvis musiken i en affär kan det mycket väl resultera i fler inköp än tänkt.
- Ljud är tredimensionellt och det går inte att värja sig från, därför är det också tacksamt att nyttja i manipulativa sammanhang, säger skribenten, läraren och tonsättaren Mikael Strömberg, som också skapat ett antal ljudmiljöutställningar.
Och i apparat- och produktsamhällets spår står slaget om kunderna på ljudarenan. Hur ska frukostflingorna låta för att verka extra inbjudande, borde inte dammsugaren vara helt tyst, och hur låter en lyxig bil? Forskning och tester pågår ständigt och några som gett sig in i kampen om de perfekta produktljuden är Electrolux.
Deras huvudkontor rymmer ett gigantiskt ljudlabb i källaren bestående av bland annat två extrema ljudmiljöer - en heldämpad och en totalt reflekterande. Båda skänker den oinvigde ett direkt obehag. I det ljudabsorberande utrymmet suger mineralullspiggar helt enkelt upp allt ljud. Det enda som blir kvar är de egna tankarna och de inre kroppsljuden. Det susar och rusar.
Grannrummet upplevs snarast som en olidlig väntan på det ögonblick när två cymbaler slås samman, för här räcker en hostning eller ett kraftfullt steg för att öronen ska säga ifrån. Vad händer då om telefonen skulle ringa?
Att Electrolux testar allehanda ljud på sina produkter och jämför med konkurrenternas är i dag en självklarhet. Det är inte längre bara en fråga om decibel. Ljudet av varje knapptryckning, luckstängning, motorsurr och fläktdito finns noga analyserade och arkiverade.
- För oss handlar det om att ta fram individuella ljud som beskriver produkten. Om en dammsugare är för tyst upplever kunderna att ”den inte suger”. Man vill höra rasslet av grus i röret, säger Monica Hellström, akustiker och ljudkonsult på Ingemansson technology.
Den här typen av skapade, så kallade bekräftelseljud, blir allt vanligare. Det ska helt enkelt höras att man tryckt på knappen. Annars inträder en frenesifas där vi trycker och trycker och trycker tills vi är säkra på att knappen forcerats. Ett litet ”klick”, stillar dock tvångstryckaren omedelbart.
Att designade småljud är av stort intresse visar också Monica Hellströms dataskärm, för dagen täckt med den grafiska ljudbilden av en spislucka som stängs. Intresset märks också på Patent- och registreringsverket (PRV) dit det kommit in ett hundratal ansökningar för småljud.
- I dag har det utfärdats drygt 60 varumärkesskydd för ljud. Hemglassbilen, P3-visslingen och dagligvarukedjan Vi:s (tidigare Vivos) ljudslinga hör till de mest kända, men även Hästens sängar funderade ett tag på att varumärkespröva sin Sir Väs-lika snarkning, men drog tillbaka ansökan, säger Karolina Hedberg, varumärkesjurist på PRV.
En bransch som länge jobbat med ljuddesign för att stärka sina varumärken är bilindustrin.
Att kvalitetsbilarnas dörrar har ett dovt ”doff”-ljud vid stängning är heller ingen slump. Visst hör det samman med solid konstruktion, men ljudet är också noga valt för att signalera just kvalitet och säkerhet. Företaget Semcon arbetar bland annat med olika fordonsutvecklingsprojekt där ljud och vibrationer ingår som viktiga komponenter.
Kan man på ett enkelt sätt beskriva ett billigt respektive dyrt ljud?
- Egentligen inte, men samtidigt förmedlar en dov ljudbild soliditet och kvalitet, säger Lars Carlsson, avdelningschef på Semcon.
Men kan en billig bil förses med ett dyrt ljud?
- Det går sannolikt att på elektronisk väg förmedla en kvalitetskänsla.
Om vi inte anat att kökets alla ljud är noga genomtänkta är väl musikens effekt på känslor och humör desto mer kända.
Därför spelar också allt fler butiker musik, som ska leda till att kunderna känner en speciell kontakt, en slags vi-känsla. Främst gäller gammal kultstämplad musik, även i de trendigaste affärerna, som en effekt av den allmänrådande retrotrenden. Enligt en amerikansk undersökning ökar kundernas inköp med flera procent, enbart genom att man musiksätter ett shoppingcentrum. Och om handlarna sedan spelar snabbare musik när det lider mot stängning är tanken att kunderna i rask takt ska rocka ut ur butiken. I Stockholm har fenomenet även flyttat ut på gatan. Varuhuset Pub har en stor bildskärm med tillhörande ljudanläggning, som sprutar ut ljudsatta kommersiella budskap över Drottninggatan.
- Det ska kännas häftigt och passa in i vår profil, men också passa mediet. Musiken som spelas är specialframtagen med syfte att få förbipasserande att reagera och på så sätt ta till sig de kommersiella budskapen, säger Pernilla Karvia, marknadsansvarig på Pub.
Parisbaserade designbutiken Colette har för länge sedan insett ljudets manipulativa kraft och har därför gett ut ett stort antal skivor med shoppingljud. Svenska David design ville inte vara sämre, utan har skapat skivor som ska stimulera vid möbelshopping.
Men varför är det sådan hausse
kring ljud just nu?
- Det hänger väl ihop med att tekniken blivit både billigare och bättre. Och att ljud är möjligt att flytta runt hur som helst över världen, samtidigt som påverkningsgraden är enorm, säger Mikael Strömberg.
Medan ljuden fortsätter att tränga sig in i varje vrå av hemmet och erövra staden, får allt fler nog och söker istället tystnaden.
Lisbeth Gustafsson, kultursekreterare i Svenska kyrkan och erfaren retreatledare är bevandrad i tystnaden och har funderat över vad den egentligen betyder.
- Ljud är inget problem så länge vi har kontroll över det vi utsätts för. Annars upplevs det som stressande. På ett djupare plan kan vi tappa kontakten med oss själva. Och då är det klart att kroppen tar skada. Kropp och själ hör ju som bekant ihop.
Hur bör man då orientera i vår ljudsatta värld?
- Stäng av telefon och gå ut i skogen. Men vänta inte tills det är risk att bli utbränd. Det gäller att uppväga upptagenhet och utåtriktad kraft med stillhet och tystnad.
Vissa enskilda ljud kan dock fungera som allmän humördopning, som fågelkvitter eller barnskratt. Det var därför danska soldater på Balkan fick testa kuddar med inbyggt fågelkvitter och trivsam musik. Och amerikanska Nasa har experimenterat med specialkomponerad musik, som ska hjälpa astronauterna att klara av en händelselös rymdfärd.
Vikten av en avstressande ljudmiljö är forskaren och akustiska designern Björn Hellström, väl bekant med.
Hellström arbetar med akustiken i den nya Citybanan, en cirka sex kilometer lång järnvägstunnel som ska byggas mellan Stockholm södra och Tomteboda, 50 meter under jorden. Här ska han skapa en behaglig ljudmiljö på en plats där inga naturliga ljud finns. Han talar om vikten av god akustik, att se till att ljudet återges så att människor hör sina medresenärer, men inte känner sig hotade av deras ekande steg.
- Om man hör sin omvärld blir den lättare att förhålla sig till, därför är det viktigt att exempelvis höra tågen, medan rulltrappsljud bara är onödigt buller, säger Björn Hellström.
Enligt Hellström har en bra ljudmiljö en lugnande, avstressande effekt, vilket inte är minst viktigt i en artificiell plats av plattformar och stora hallar med ett antal förbindelselänkar. Han vill också ta med sig stadens ljud ner i underjorden.
Omvänt skapar förstås vissa ljud obehag. På radion undviker man att använda ljudet av en tandläkarborr. Men vad som är oljud är ytterst subjektivt.
Krigsfångar i Irak blev exempelvis utsatta för hårdrock under förhören och enligt tidningen Newsweek ska tanken ha varit att bryta ner objektets motståndskraft med hjälp av kraftfull heavy metal. I Londons och Köpenhamns tunnelbanor har man försökt jaga bort uteliggare med skränig klassisk musik.
Och nu låter det också som aldrig förr i konstvärlden.
Enligt Magnus af Petersens, intendent för samtida konst på Moderna museet är ljudkonsten på frammarsch. Han nämner Janet Cardiff och hennes installation bestående av en 40 högtalare stor kör, en just avslutad utställning i Konstnärshuset, som ett exempel på den rumslighet som gör sig gällande inom ljudkonsten. Ljudet känns, hörs och upplevs på en och samma gång. Det pulserar, träffar ens lekamen från oanat håll och ger en effekt som inte går att förutspå.
- Cardiffs verk tar fler sinnen i beaktande och betraktaren blir en aktör, vilket i sig leder till spännande konsekvenser och i bästa fall, till en förstärkt konstupplevelse.
Ett konstprojekt som stockholmarna snart kan se är konstfackeleven Niklas Wallenborgs installation Pigeon camp 2006. Han tänker nyttja stadens ljud som klangbotten till förmån för duvorna. I installationen, som också är en del i ett projekt där Gallerian i mars ska omvandlas till ljudlabb, låter han duvorna komma till tals genom megafoner.
- Verket ifrågasätter vem som har rätten till den offentliga miljön. Det här är duvornas chans att demonstrera mot piggarna på skyltar och tak som är placerade där för att jaga bort dem.
Konstnären Emma Kihl har också arbetat med vårt förhållande till ljud och buller, men har även låtit sig översköljas av den
totala tystnaden och försökt återge den i fotografisk form. Hon har letat efter platser med en ljudnivå som inte överstiger 40 dBA, mer än tio minuter per vecka, det krav Naturvårdverket ställer på en tyst plats.
- Jag har arbetat med själva idén om tystnaden. Inventeringen av platserna blir paradoxal. De så kallade tysta områdena kartläggs för att skyddas, men det resulterar snarare i ytterligare exponering, säger hon.
Men längtan efter tystnaden till trots, växer ljuden omkring oss med en rasande hastighet. De kanske inte blir högre eller mer öronbedövande, men definitivt fler, mer raffinerade och manipulativa.
Sannolikt hör vi, men lyssnar inte nämnvärt. I alla fall inte till det inferno av ljud som översköljer oss. Istället väljer allt fler de vita hörlurarna och det egenhändigt valda skvalet. Ipod-generationen är här och med den är även tystnaden ljudsatt.
Det låter ständigt. Blippar, brummar, piper och plingar. Irriterande, men knappast en slump. Designade ljud har tagit över stadsbilden för att
få oss att handla mer, invagga oss i trygghet, varna eller dölja allmänt buller. Och allt sker på bekostnad av tystnaden.
