Liza Marklund slipper åtal

Liza Marklund intervjuade 1992 en kvinnlig föreståndare för ett boende för utsatta kvinnor med skyddade identiteter.

För att inte riskera att röja kvinnornas personuppgifter påtalade föreståndaren ett flertal gånger vikten av att hon garanterades total anonymitet om Liza Marklund skulle skriva om verksamheten.

Enligt anmälan till JK röjde Lisa Marklund trots det kvinnans identitet till flera personer knutna till "Bortrövade barns förening" och till pseudonymen "Mia Eriksson".

Föreståndaren menar också att Liza Marklund ska ha avslöjat hennes identitet för redaktionen på Expressen som senare publicerade hennes foto, fulla namn, adress och personnummer i tidningen.

Kvinnan anser att Liza Marklund brutit mot tryckfrihetsförordningens paragrafer om tystnadsplikt och rätten till att få vara anonym.

Justitiekanslern har nu beslutat att inte inleda någon förundersökning, eftersom brottets preskriptionstid gått ut.

Enligt JK ger anmälan heller ingen anledning till någon annan åtgärd från JK:s sida.

Föreståndaren säger sig vara medveten om att preskriptionstiden gått ut, men eftersom hon fortfarande tycker sig lida av följderna av att hennes identitet röjts, ville hon ändå att JK skulle pröva ärendet.