Vid valet hösten 2002 blev sverigedemokraterna största parti utanför riksdagen. Då fick sd över 76 000 röster (1,4 procent av väljarna) och 50 kommunala mandat.

I år har partiet större ekonomiska muskler och är överlägset rikast av de fyra partier som knackar på dörren till riksdagen i höst.

Enligt partiledaren Jimmie Åkesson har sverigedemokraterna, vars viktigaste valfråga är ett totalstopp för asylinvandringen, en valbudget på över sju miljoner kronor. Mångdubbelt mer än 2002.

– Totalt för hela partiet satsar vi 7,5 miljoner i valet. Men då är också alla lokala budgetar inräknade. Vid förra valet satsade vi kanske en miljon kronor. Det är en väsentlig skillnad, för med den här budgeten klarar vi det basala, säger han.

I år kunde sd också bekosta en egen Sifoundersökning för första gången. Opinionsundersökningen gav dock ett ganska magert resultat. Bara 4 procent av de tillfrågade svarade att de kan tänka sig att rösta på sverigedemokraterna i riksdagsvalet, och i SvD:s Väljarbarometer brukar partiet bara nå omkring 1 procent.

Sju miljoner kronor är lika mycket som vänsterpartiet satsar i riksdagsvalet. Men då är inte de lokala valbudgetarna inräknade för v.

Pengarna till sd kommer från det lokala mandatstödet, medlemsavgifter och gåvor. En grupp finansiärer som kallar sig Jultomten har pumpat in sammanlagt en miljon kronor sedan 2002.

Dessutom får sd ett visst statligt stöd efter framgångarna 2002. Partiet får sina valsedlar för riksdagsvalet tryckta och distribuerade.

Pengarna ska användas för att nå två mål: att ta sig över fyraprocentsspärren till riksdagen och att fördubbla antalet kommunala mandat till över 100.

I jämförelse är de andra uppstickarna – feministiskt initiativ, junilistan och sjukvårdspartiet – fattiga.

Både junilistans Nils Lundgren och sjukvårdspartiets Kenneth Backgård drar efter andan när de hör om sverigedemokraternas valbudget.

– Rent spontant kan jag säga att så mycket pengar kan vi i dagsläget inte ställa upp med, säger Kenneth Backgård, som annars inte vill gå in på hur mycket hans parti kommer att satsa.

I EU-valet 2004 lånade junilistan pengar av rika finansiärer. I år vet Nils Lundgren inte hur mycket som partiet kan satsa på valrörelsen. Det är helt avhängigt av hur många så kallade valobligationer som partiet kan sälja. Obligationer på 1 000 och 10 000 löses in om junilistan kommer in i riksdagen.

– Jag hoppas att vi får ihop ett par miljoner, allt utöver det är bonanza, säger Nils Lundgren.

Gudrun Schymans feministiskt initiativ går till val på ännu mindre.

– Vi har ju i princip en nollbudget, det enda som finns är medlemsavgifterna och gåvor. Vi har inte kunnat sätta av någonting, och när vi har betalat valsedlarna står vi på noll. De kostar ungefär 450 000 kronor att trycka. Sedan ska de ju distribueras också, och det kostar ju bensinpengar, säger Gudrun Schyman.

Hur mycket skulle du vilja ha?
– Vi skulle behöva få in fyra–fem miljoner, men det kommer vi inte att få. Det är bara att inse, säger Gudrun Schyman.

Rickard Slätt är expert på sverigedemokraterna och tidigare chefredaktör för den antirasistiska tidningen Expo.

– Det är en enorm summa för sd. Men det är inte så enkelt som att pengar löser allt. De måste göra något vettigt för dem också.

Han menar att sd har en god chans att gå fram i höstens val och tror att partiet kan nå över 2,5 procent av rösterna. Vid den nivån får sd tillgång till ytterligare partistöd.

Och även om sd knappast kommer in i riksdagen i höst kan partiet med främlingsfientliga rötter därmed bli en utmanare om fyra år:

– Jag tror att de kan bli en kraft att räkna med 2010, snarare än redan i höst, säger Rickard Slätt.
OLA BILLGER
ola.billger@svd.se
LENA HENNEL
lena.hennel@svd.se