20-åriga Lisa Ramquist i Uppsala ser det som en sista utväg. Det är ett yrke som egentligen inte passar henne, men Lisas ekonomiska situation tvingar henne att söka jobb som telefonförsäljare.

Hon har hört ”skräckhistorier om hur det funkar i branschen”, om undermåliga arbetsvillkor och usla löner.

– Men det var betydligt sämre än jag trodde, säger hon till SvD.se.

Jobbet Lisa Ramquist söker är på ett företag i Uppsala. Hon går en tvådagarsutbildning, där hon bland annat får lära sig om säljteknik och företagets policy, och inleder sedan en två veckor lång provanställning.

Lisa får veta att hon under dessa två veckor inte kommer att få någon timlön – lönen baseras uteslutande på provision, det vill säga hur många produkter man lyckas sälja.

– De här abonnemangen var verkligen inte lättsålda. Kritiken som riktats mot företag inom branschen gjorde det ännu mer svårarbetat. Man får ta emot en hel del ilska och frustration från människor man ringer, berättar Lisa.

När det står klart för Lisa Ramquist att hon inte garanteras timlön även om hon får anställning efter de två veckorna – utan att även timlönen baseras på provision – ger hon upp. Då har hon jobbat åtta timmar om dagen i en och en halv vecka.

Slutlönen: 1 000 kronor netto. Omräknat i timlön: 17 kronor per timme.

– Det här är inte okej. Det är slavlön, säger hon.

Den bistra erfarenheten har fått henne att aldrig mer se telefonförsäljning som ett yrkesalternativ – inte ens som sista utväg.

– Det är verkligen inget alternativ för mig och det borde inte vara det för någon så länge det fungerar som i dag. Det handlar ju om att det är ungdomsarbetsplatser, hade det inte varit det så hade det inte sett ut så här. Man sätter i system att utnyttja ungdomar, säger hon.

SvD.se har sökt ansvarig på företaget, utan framgång. Till Upsala Nya Tidning säger företagets vd att det inte kan stämma att Lisa Ramquist fått så lite som 17 kronor i timmen.

– Jag ska undersöka om något kan vara fel med tidrapporterna. Jag vill inte att någon som jobbat här ska vara missnöjd, säger hon till tidningen.

Ulf Solhall på fackförbundet Unionen är mycket kritisk till hur företaget behandlar sin personal.

– Ungdomarna ska naturligtvis ha en grundlön för att kunna säkra sin inkomst. Det är helt oacceptabelt av ett företag att bara ge sina anställda provisionslön, säger han till UNT.