Att Stefan Löfven som ny S-ledare inte sitter i riksdagen framställs som ett stort problem eftersom han bland annat inte kan företräda sitt parti under partiledardebatterna i riksdagens kammare. Det jobbet måste då överlåtas till partiets gruppledare i riksdagsgruppen.
Vid några få liknande tillfällen har detta inträffat i Sverige och ett sådant exempel är Maria Leissner som saknade en riksdagsplats när hon 1995 valdes till FP-ledare.
– Vi hade ett delat ledarskap då, där Lars Leijonborg var gruppledare i riksdagen och skötte debatterna. Men jag fanns ju hela tiden i riksdagen också, jag hade ju min plats på vårt riksdagskansli så jag hade inga problem att följa vad som hända i riksdagen, säger Maria Leissner.
Maria Leissner tonar ner tidigare uttalanden där hon exempelvis sagt att det är mycket viktigt att vara folkvald om man ska lyckas på sin post och att hon inte skulle råda sitt värsta fiendeparti att ha en ledare som inte sitter i riksdagen.
– Så skulle jag inte uttrycka mig idag och jag vill absolut inte kommentera vad som händer inom Socialdemokraterna på det viset. Det går ju faktiskt att få till ett fungerande dubbelt ledarskap, titta bara på Miljöpartiet, säger hon.
Men skillnaden är väl att deras båda språkrör också sitter i riksdagen?
Det går att lösa om man har en bra uppdelning.
Maria Leissner, tidigare partiledare för Folkpartiet.
– Jo, men det går att lösa om man har en bra uppdelning mellan sig, säger Maria Leissner.
Även Ulf Adelsohn som valdes till M-ledare 1981 fick under sitt första år klara sig utan riksdagsplats. Något som han inte rekommenderar, enligt en intervju i SvD för drygt ett år sedan.
– Det är som att vara generaldirektör men inte komma in på kontoret. man blir som någon slags halv partiledare, sade Ulf Adelsohn.
.
SE OCKSÅ: Enkät: Hur många känner igen Löfven?
