Ännu har inget parti officiellt tagit ställning i frågan. Däremot har kd-ledaren Göran Hägglund deklarerat att han inte tänker agera för att lagen ska ändras. Med den inställningen är det alltså upplagt för en splittring i alliansen när frågan ska prövas.

Birgitta Ohlsson (fp) är inte främmande för en legalisering.

–Absolut. Ett första steg blir att tillåta anhöriga att bli surrogatmödrar åt släktingar som av olika skäl inte kan föda fram ett barn. Men jag kan också tänka mig att gå längre, säger hon.

Tillsammans med fp-kollegan Barbro Westerholm kräver hon i en motion till riksdagen att frågan utreds.

–Surrogatbarnen finns redan. Det går inte att fortsätta stoppa huvudet i sanden. Det är en etisk-moralisk fråga, anser Barbro Westerholm.

Riksförbundet för sexuellt lika­berättigande, RFSL, har redan ställt sig bakom en legalisering. Enligt lagen om assisterad befruktning är det idag inte tillåtet att avla fram barn i det syftet.

–Kvinnans situation och rättsläget för barnet är oklart med dagens lagstiftning. Dessutom är systemet idag bara tillgängligt för dem som har pengar, säger förbundsordförande Sören Juvas.

Internationellt är läget synnerligen komplext. Många länder saknar lagstiftning, några säger ja med vissa begränsningar medan andra säger nej, men tillåter vissa undantag. I exempelvis Norge är det olagligt med surrogatmammor, men nyligen födde en norsk kvinna fram ett barn åt ett svenskt par med de norska myndigheternas goda minne.

I bland annat Kanada, USA, Ryssland, Indien och Grekland är surrogatmammorna tillåtna och även i Storbritannien, men då bara för gifta par som uttömt alla andra möjligheter att få barn.

–Lagstiftningen är diffus och oklar i många länder. För en utomstående kan det vara svårt att förstå vad som gäller eftersom landet officiellt kanske säger nej men samtidigt inte ingriper om det görs upp helt privat. Så är det exempelvis i Indien, säger Fredrik Eng, ordförande i Föreningen för surrogatmödraskåp.