I dag krävs domstolsbeslut för att polisen ska få veta vem som har ett visst telefonnummer eller IP-nummer från operatörerna. Det misstänkta brottet måste dessutom leda till fängelse.

Som SvD.se tidigare skrivit föreslår nu den statliga Polismetodutredningen i ett delbetänkande att det ska räcka med böter i straffskalan för att polisen ska kunna begära ut uppgifterna.

Utredningen föreslår även ändrade regler för hemlig teleövervakning. I dag fattas beslut av domstol när det finns en skälig misstänkt. I fortsättningen bör åklagare i brådskande fall kunna fatta interimistiska beslut.

Beslut om hemlig teleövervakning ska även kunna fattas när det inte finns någon skälig misstänkt av såväl domstol, åklagare eller undersökningsledaren.

När det gäller ”inhämtning av stor omfattning” ska alltid domstol fatta beslut. Det kan enligt utredningen till exempel gälla inhämtning som avser personer som arbetar i medier med källskyddat material.

I dag styr två regelverk myndigheternas möjlighet att få tillgång till elektronisk kommunikation, dels bestämmelserna om hemlig teleövervakning i rättegångsbalken, dels enligt lagen om elektronisk kommunikation. Utredningen föreslår att möjligheterna att inhämta information enligt den senare lagen avskaffas.

För underrättelseverksamhet ska uppgifterna hämtas in enligt en ny, särskild lag.

Enligt utredningen innebär förslagen att rättssäkerheten och integritetsskyddet för den enskilde stärks.

För justitieminister Beatrice Ask (M) innebär förslaget som helhet en förstärkning av rättssäkerheten för misstänkta och andra när säkerhets- och kriminalpoliser bedriver underrättelseverksamhet och utreder brott.

– Det är ganska komplicerat i detaljerna, men det är otroligt viktigt att vi får ett underlag så att vi kan förstärka rättssäkerheten kring den här användningen av uppgifter, säger justitieminister Ask till TT.