Utrotningshotade arter som den rökta ålen och den lutade långan har blivit mer sällsynta på svenska julbord. Men skinkan biter sig fast vid bordets mittpunkt.
Trots larm om vanvårdade grisar och köttindustrins klimatpåverkan har ingen av de stora matvarukedjorna har märkt av någon minskning.
–Generellt har vi inte sett någon minskning i försäljningen. Vi hade en viss avmattning i början av december, men det kan bero på så många saker när försäljningen går ner vissa veckor. Vi kan inte säga att det beror på den senaste tidens grisdebatt, säger Staffan Ekengren, presschef på Ica.
Inte heller konkurrenterna Coop och Axfood har sett några nedgångar i skinkförsäljningen. Däremot en uppgång i försäljningen av ekologiska julskinkor.
–Ekoskinkan tar alltid slut före jul. Men i år har grisdebatten drivit på efterfrågan ytterligare, säger Staffan Ekengren.
Debatten han talar om tog fart när organisationen Djurrättsalliansen visade upp bilder på vanvårdade grisar som de uppgav levde på svenska gårdar.
Grisindustrin har tillbakavisat anklagelserna, men många svenskar, en tredjedel av de tillfrågade, sade i mitten av december till Sifo att de tänkte köpa ekologisk skinka eller ingen skinka alls.
Men bara 6 procent av alla svenska julskinkor är ekologiskt producerade. I de flesta butiker var dessa slutsålda långt före julafton.
Istället för att slopa skinkan har då de flesta av kunderna valt att inhandla det icke-ekologiska alternativet.
–Julbordet är en uppvisning i socialt grupptryck och förväntningar. Det är ett allt för stort ställningstagande för människor att ta bort skinkan. Så därför behåller man den, trots att det kanske skulle kännas skönare att inte ha den på bordet, säger Richard Tellström, etnolog och doktor i måltidskunskap vid Grythytte akademi.
–Det krävs nog ett par larm till av olika slag för att julskinkan ska börja försvinna. Vi kan se att maträtter knuffas ut från julbordet med små stötar, och vi äter det ju bara en gång om året, säger han.
Nästa år kommer det att finnas något mer ekologiskt kött i butikerna. Fler grisbönder väljer att byta från konventionell till ekologisk köttproduktion.
–Vi kommer att få fler bönder med EU:s ekologiska märkning, men tyvärr inte fler Krav-bönder, säger Margareta Thorgren, informationschef på Scan.
Orsaken är att Krav har hårdare regler för djurhållningen än EU. Bland annat måste grisarna ha större ytor att beta på.
–Det är en spärr för många bönder som inte har så stora arealer på sin gård, och då väljer de att satsa på EU-ekologisk certifiering i stället, säger Margareta Thorgren.
