Tanja Bergkvist är inte bara mamma, utan även fil dr i matematik. I sin debattartikel i SvD emotsäger hon sig de senaste forskningsrönen från genusvetarhåll som menar att vanliga lekplatser på förskolor, dess klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar, kan vara skadliga genom att de förstärker könsroller hos barn.

Hon anser att genuspedagogernas arbete gör barnen förvirrade, och att de olika roller som barn har och låtsas föreställa, inte är något problematiskt så länge de värderas lika.

Frågan om genusvetenskapen får SvD:s läsare att reagera. Flera tackar Tanja Bergkvist för ett efterlängtat inlägg i debatten.

"Äntligen vettiga åsikter angående genusvetare. Jag håller med till 100%. Har arbetat som förskollärare i över 40 år och anser att nuvarande lärarutbildning inte håller måttet. Ditt exempel med pojke/flicka i skogen är verkligheten! Måtte alla inom förskoleverksamheten läsa detta och handla efter sunt förnuft!", skriver Birgitta Lindqvist.

Signaturen Pia funderar över hur barnen ska lära sig att acceptera och respektera olikheter om de inte får bejaka de olikheterna mellan pojkar och flickor som faktiskt finns och skriver:

"Håller vi inte på att skapa ett extremt enformigt samhälle där ingen plats finns för olikheter och all den rikedom som det för med sig? En självskriven plats däremot, för intolerans och trångsynhet ser ut att vara garanterad. Skrämmande utveckling!"

Henrik säger sig vara chockad över den verklighet som Tanja Bergkvist beskriver.

"Det handlar om att göra männen svaga och odugliga. Ta ut era barn frân dagis omedelbart om ni har möjlighet. Det man läser här är ju helt chockerande. Som tur är bor jag inte längre i Sverige och mina barn har förmânen att uppfostras "normalt". Hur kann dessa galenskapare (Genustalibanerna) vara sâ mäktiga? Kan man inte stoppa dem pâ nâgot sätt? Har de media pâ sin sida?"

Även Nils stämmer in i åsikterna och bjuder på en en personlig reflektion:

"Personligen har jag en ett års skrutta(hon) där hemma, jag skulle aldrig uppfostra henne till ett androgynt missfoster som inte vet om hon skall stå eller sitta på toaletten.
Jag tillhör Madonna generationen, och jag kommer uppfostra henne i helt i hennes anda; smart, snygg, och feminin", skriver Nils.

Men många tycker samtidigt att genusforskningen visst har ett existensberättigande.

"Jämställdheten kan verkligen bli bättre i landet. Kvinnor tjänar mindre än män, trots samma arbete. Kvinnor värderas alltså lägre än män, både av män och kvinnor. Detta grundläggs redan på dagis. Men ska det anses fult/onaturligt att älska rosa (om man är kvinna), eller vara kvinnligt kvinnlig? Är det verkligen dit genusforskningen vill sträva?", skriver signaturen Skrämd.

IsaW menar att genusforskningen nödvändigtvis inte är ointressant eller dum, men att implementeringen av idéerna är helt uppåt väggarna.

"Jag vet inte vad förskolepersonal får för utbildning i att jobba med de här frågorna, men efter att själv ha läst lite i ämnet ser jag inte att det har något att göra med att förbjuda barn att ha på sig vissa kläder eller leka vissa lekar. Det handlar väl snarare om att öppna upp möjligheter och val för alla individer snarare än att begränsa dem", skriver IsaW.

Signaturen En riktig man bär pudrad peruk kallar debattartikeln för "Ett pinsamt undermåligt inslag i debatten":

"Mattedoktorn har givetvis missat hela poängen. Självklart kan en sten och en blomma vara genuskodade. Kan man inte skilja mellan den materiella världen och människors föreställningar om densamma gällande okomplicerade fenomen som stenar, bör man nog inte uttala sig om mer komplicerade sociala konstruktioner som t. ex manligt- eller kvinnligt genus."

Mormor håller med. "Dålig debattstil att måla upp en nidbild av vad genusperspektiv innebär på ett dagis och sen kritisera utifrån nidbilden. På mitt barnbarns dagis har man dockorna kvar, men man har skippat dockhörnan och bilrummet så att det går lättare för barnen att välja fritt från könsroller. Man kollar också sin attityd till pojkar respektive flickor, det är inte bara flickor som ska hjälpa till!" skriver hon.

LHAK väljer att lämna en personlig reflektion:

"Betänk att för mindre än 100 år sedan var tjejern klädda i blått å killarna i rosa, då rosa ofta ansågs som en variant av det kraftfulla röda, och blååt som timid, lugn. Nu är det tvärtom, ska vi lösa det med att alla ska bara ha grå kläder? Kungarna på 1600-talet hade gärna klänningsliknande kläder på sina målningar, med tyllkant! Det som räknas som genusriktigt är mycket mode/politik/religiöst," skriver LHAK

"Det attraktivaste som finns är en kvinnlig kvinna eller en manlig man. Dessa roller är naturliga och kan utövas med värdighet och utan risk för att könet undertrycks. Genustalibanerna är emot livets vackraste blommor" avlslutar signaturen Henrik.