Det finns all anledning att kritisera häktningsregler, nämndemän och sekretess med rättegångar bakom stängda dörrar, tycker de båda skribenterna.

Lapidus och Åkermark hänvisar till Juristbarometerns statistik från 2011, där 9000 svenska jurister tillfrågats, som visar att en tredjedel av de som svarat instämmer i Assanges kritik.

Studien har även publicerats i tidskriften Legally Yours som intervjuat Assanges svenska advokat Björn Hurtig.

– Det visar att misstron mot vårt rättssystem är större än vad man kan tro, säger han.

Debattskribenterna upprepar flera gånger att de inte ”bryr sig specifikt om Julian Assange” eller tar ställning till om han är skyldig eller inte men att de ser det som sin skyldighet att se över systemet.

Juristerna nämner även att Assanges utredning inte översatts till engelska och tillägger att det aldrig görs skriftliga översättningar av utredningarna i Sverige. I bland bekostar polisen en tolk som läser upp informationen på den misstänktes språk men vid andra tillfällen tvingas istället försvarsadvokaten stå för de kostnaderna.

De påpekar även att FN:s tortyrkommitté tidigare kritiserat Sverige när det gäller häktningar och skriver att det från Assanges synpunkt är orimligt att han skulle häktas.

Debattartikeln riktar kritik mot att nämndemännen, som utgör merparten av domarna vid rättegång i tingsrätt, inte speglar befolkningen utan oftast är pensionerade politiker.

Troligtvis kommer rättegången mot Assange att hållas bakom stängda dörrar. Lapidus och Åkermark har uppfattningen att det är mycket vanligare i Sverige än i andra länder och beklagar att det görs ”slentrianmässigt”.