Right Livelihood-pristagarna Louise ch Percy Schmeiser.
Foto: Ingvar Karmhed code 30082
Percy och Louise Schmeiser ser lite tagna ut efter den 13 timmar långa flygresan från Kanada. Det är svårt att tro att båda börjar närma sig 80. Lantbrukarparet, Percy 77 år, och Louise 76 år, ser yngre ut och deras handslag är fasta. Och de är mycket stolta över priset från Right Livelihood (ungefär ”priset för korrekt levnadssätt”) som de får ta emot på fredag.
– När de ringde och berättade att vi hade fått priset utbrast jag bara ”det är inte sant, det är inte sant”. Jag var så uppspelt att jag glömde säga tack och det ångrar jag än i dag, säger Louise Schmeiser.
Striden som tagit upp i stort sätt all parets vakna tid under de senaste tio åren började en höstdag 1998. Då damp det första brevet från Monsanto ner i paret Schmeisers brevlåda.
Det var mitt under skördetiden, därför tog det två veckor innan de öppnade och läste brevet. Innehållet var svårbegripligt. Därför tog Percy Schmeiser med brevet till sin advokat.
– Han sade ”Percy, I think you’re in trouble” (jag tror du har hamnat i en knipa). ”Monsanto anklagar dig för att använda deras utsäde”. Men jag använder bara mina egna frön, och det har jag gjort i sedan jag tog över gården efter min far, i 50 år, säger Percy Schmeiser.
Monsanto hade tagit prover på Schmeisers raps från 1997 och hittat företagets patentskyddade gen i grödan. Monsanto krävde därför paret Schmeiser på 400000 kanadensiska dollar i skadestånd, om de inte skrev under ett bindande avtal där de lovade att använda Monsantos frön i fram- tiden. Men Schmeisers vägrade.
– Vi och min far före oss lade ner ett enormt arbete på att utveckla egna frön, som inte var genmodifierade. Allt det arbetet skulle raseras om vi skrev under. Det var ren utpressning, säger Percy Schmeiser.
Percy Schmeiser är säker på att Monsantos frön hade blåst över i hans rapsfält från grannens odlingar eller från ett transportfordon. Monsanto hävdade å sin sida att Schmeisers hade använt företagets frön medvetet.
En lång rättstvist tog vid. Efter att ha förlorat i tre instanser vann till slut Schmeisers en delseger i den kanadensiska Högsta Domstolen. De slapp betala det skadestånd på flera miljoner som Monsantos krävde, men fick samtidigt stå för sin del av rättegångskostnaderna, på två miljoner svenska kronor. De fick också sluta odla raps för att inte riskera att hamna i en likadan tvist igen.
Men striden mellan Schmeisers och Monsanto är inte över. I januari avgörs nästa rättegång, där paret anklagar företaget för att ha förorenat deras gröda med Montesano-raps.
På Monsantos nordiska avdelning ställer man sig frågande till att Schmeisers får Right Livelihood Award.
– Prover som vi tagit och lämnat in på ett oberoende laboratorium visar att 98 procent av Schmeisers gröda innehöll vår gen. Det är totalt omöjligt om man inte sår med våra frön. Hade halten varit så låg som Percy Schmeiser hävdar, mellan fem och tio procent, hade vi aldrig kontaktat honom, säger Mattias Zetterström, bioteknikansvarig på Monsanto i Norden och Baltikum.
Right Livelihood motiverar valet av Schmeisers som pristagare bland annat för ”deras mod att försvara biologisk mångfald och bönders rättigheter”, och med att tvisten mellan Monsanto och Schmeiser är en av de första som rör rätten till liv.









