Bakgrunden är en artikel i Nynäshamnsposten den 31 maj 2002. Artikeln handlade om en pågående mordbrandsutredning och det framgick att den till viss del var baserad på ett förhörsprotokoll med den misstänkte. Förhörsprotokollet ingick i en pågående förundersökning och var därför inte en offentlig handling.

I oktober samma år beslöt Carin Götblad att inleda en arbetsrättslig utredning på grund av det utlämnade protokollet. Utredningen leddes av den andra åtalade polischefen.
Enligt justitiekanslern fick en polisinspektör då frågan om det var inspektören som hade lämnat informationen till pressen.
Men den frågan är förbjuden att ställa. Det är ett brott mot tryckfrihetsförordningens efterforskningsförbud och kan ge ett års fängelse. Justitiekanslern tycker dock att böter är tillräckligt i det här fallet.

I går åtalades de båda polischeferna av vice överåklagare Kerstin Skarp vid åklagarmyndigheten i Västerås.
Carin Götblad förnekar brott.
- Hennes bestämda uppfattning är hon inte har fattat något beslut
om att efterforska en källa, säger länspolismästarens advokat Lars Viklund.
Carin Götblad ville inte själv kommentera åtalet i går. Men när hon delgavs misstanke om brott den 16 oktober gjorde hon ett uttalande:
- Det skulle vara mig fullkomligt främmande att försöka inskränka någons yttrandefrihet eller att efterforska källor.
- Min avsikt har varit att låta undersöka rutinerna för hur hemliga handlingar hanteras så att de inte kommer ut obehörigen och försvårar brottsutredningar.
Enligt Tryckfrihetsförordningen är det förbjudet för myndigheter att efterforska vem som lämnat uppgifter till medierna.
Den person som vill meddela uppgifter avsedda att offentliggöras i massmedier skyddas av tryckfrihetsförordningens meddelarskydd. Lagen skyddar mot röjande eller efterforskning av uppgiftslämnarens identitet.
Bakgrunden är en artikel i Nynäshamnsposten den 31 maj 2002. Artikeln handlade om en pågående mordbrandsutredning och det framgick att den till viss del var baserad på ett förhörsprotokoll med den
misstänkte. Förhörsprotokollet ingick i en pågående förundersökning och var därför inte en offentlig handling.

I oktober samma år beslöt Carin Götblad att inleda en arbetsrättslig utredning på grund av det utlämnade protokollet. Utredningen leddes av den andra åtalade polischefen.
Enligt justitiekanslern fick en polisinspektör då frågan om det var inspektören som hade lämnat informationen till pressen.
Men den frågan är förbjuden att ställa. Det är ett brott mot tryckfrihetsförordningens efterforskningsförbud och kan ge ett års fängelse. Justitiekanslern tycker dock att böter är tillräckligt i det här fallet.

I går åtalades de båda polischeferna av vice överåklagare Kerstin Skarp vid åklagarmyndigheten i Västerås.
Carin Götblad förnekar brott.
- Hennes bestämda uppfattning är hon inte har fattat något beslut om att efterforska en källa, säger länspolismästarens advokat Lars Viklund.
Carin Götblad ville inte själv kommentera åtalet i går. Men när hon delgavs misstanke om brott den 16 oktober gjorde hon
ett uttalande:
- Det skulle vara mig fullkomligt främmande att försöka inskränka någons yttrandefrihet eller att efterforska källor.
- Min avsikt har varit att låta undersöka rutinerna för hur hemliga handlingar hanteras så att de inte kommer ut obehörigen och försvårar brottsutredningar.
Enligt Tryckfrihetsförordningen är det förbjudet för myndigheter att efterforska vem som lämnat uppgifter till medierna.
Den person som vill meddela uppgifter avsedda att offentliggöras i massmedier skyddas av tryckfrihetsförordningens meddelarskydd. Lagen skyddar mot röjande eller efterforskning av uppgiftslämnarens identitet.