Det är en sällsam syn. Wilfredo Jaillita Quiroz från Bolivia har just varit hos gränspolisen på Kungsholmen i Stockholm och skrivit på ett papper där han lovar att lämna landet. Polisinspektören Paul Gudmundsson har gett honom hans pass och skakat hans hand: ”Lycka till!”.

Det är när han ska gå ut genom polishusets svängdörrar som det händer. Wilfredo Jaillita Quiroz, som i Bolivia känner poliser som korrupta och brutala, vänder sig om och ger den reslige Paul Gudmundsson en kram.

Wilfredo Jaillita Quiroz är en av de 17 000 personer som Migrationsverket räknar med ska söka arbets- och uppehållstillstånd enligt den nya lagen om arbetskraftsinvandring.

”Den största reformen av svensk invandringspolitik på flera årtionden”, kallade regeringen och miljöpartiet lagen som träder i kraft i dag.

Tidigare var det Ams som avgjorde om medborgare utanför EU fick jobba i Sverige. Nu ska arbetsgivarens behov avgöra. Migrationsverket beslutar och ett 20-tal personer har anställts. Prognosen är att antalet ansökningar om arbetstillstånd nästa år fördubblas på Migrationsverket och på svenska ambassader runtom i världen.

Arbetstillstånd kan ges för två år i taget. Men lagen införs när Sverige och världen går in i en djup lågkonjunktur.

Om den som har fått tillstånd förlorar jobbet under tillstånds­tiden är det enligt lagen ingen som har skyldighet att anmäla det till Migrationsverket. Inte heller Migrationsverket måste undersöka saken.

– Det är fortfarande inte klart hur det ska gå till. Arbetstagaren har möjlighet att söka nytt arbete inom tre månader. Men vem som ska anmäla det är ännu oklart, säger Susanne Dahl, beslutsfattare på tillståndsenheten i Norrköping.

Det bekräftar Johannes Kotsakidis, projektledare för Migrationsverkets förberedelser av den nya lagen.

– Situationen kommer säker­ligen att komma upp. Då ska vi väcka en ut- eller avvisning.

Men om ingen anmäler – då finns det inget sätt för er att veta att anställningen upphör?

– Nej.

Wilfredo Jaillita Quiroz fick under sin tid som asylsökande ett undantag som gav honom rätt att arbeta. Han är kock med inriktning på det internationella köket: italiensk, fransk och schweizisk mat.

– I Sverige finns många turister, så det finns ett stort behov av att jobba med internationell mat, säger han.

Det tycker hans tidigare arbetsgivare också, som har skrivit på blanketten där han intygar att han behöver Wilfredo Jaillita Quiroz kompetens. Det är därför han och Victor Cifuentes från Internationella flyktingcentrum-information har gått till gräns­polisen och visat upp Wilfredo Jaillita Quiroz flygbiljett till Bolivia.

Det är snart två år sedan som Wilfredo Jaillita Quiroz kom till Sverige från Bolivia och sökte asyl. Han fick avslag och tvingades återvända till Bolivia för att försöka på nytt. Därför köar han i dag på svenska generalkonsulatet i La Paz för att få arbetstillstånd.

En arbetsgivare som välkomnar den nya lagen är Clas Nathorst Westfelt, krögare som driver restaurang Lidingö sjövilla.

– Jag vet en person som jag vill anställa på en gång. Han är otroligt duktig och mångsidig. Det är svårt att hitta någon som kan diska, städa, sköta köket, stå i kassan, servera och hjälpa mig på kontoret. För mig som småföretagare räcker det inte med en person som diskar och sedan går hem, säger han.

Om ansökan uppfyller kraven kan människor – trots att de har arbetat i Sverige illegalt – få arbetstillstånd.

– Personen i fråga kan ju ha rest ut för att göra rätt för sig, och det måste vi ta hänsyn till, säger Johannes Kotsakidis.

Dörrarna till gränspolisens lokaler på Kungsholmen slås igen. Wilfredo Jaillita Quiroz håller flygbiljetten och passet hårt i handen.

– Polisen visade mig respekt. I Bolivia är poliserna korrupta och tar betalt för allt. Jag hoppas komma tillbaka till Sverige.