Kommer tolv terminers studielån att räcka för dig? Sandra Nilsson, 20 år, och Camilla Möllefors, 21 år, båda lärarprogrammet med inriktning religion. – Ja, det hoppas jag. Just nu tar jag studiemedlet utan att tänka så mycket på det, men det är klart – man kan ju inte hoppa av och börja på nytt om några år, säger Camilla. – Just nu har vi pratat lite om att läsa ett extra ämne, och då måste vi göra det på somrarna eller parallellt. Annars räcker inte studiemedlet, säger Sandra.
Foto: patrik lundin
Sveriges högskolor och universitet erbjuder hundratals intressanta kurser och utbildningar. Men studiemedlet är begränsat till tolv terminer. En utbildning på fem år lämnar alltså bara två terminer till andra kurser - så det gäller att förvalta sitt studiemedel väl.
För en student som SvD talat med var vägen till examen minst sagt lång – och dyr.
• Jag började på civilingenjörsprogrammet direkt efter gymnasiet. Jag vet inte riktigt varför jag valde det, och efter två år hoppade jag av.
Sedan följde i tur och ordning folkhögskolestudier i två år, en halv utbildning till kulturvetare i Norrköping, några år med egen firma inom reklam, och till slut en utbildning till grafisk formgivare i Stockholm.
Sammanlagt sju års högskolestudier hann det bli – och under det sista året tvingades han, med två halva utbildningar och en nästan slutförd, ta ett banklån för att kunna gå färdigt.
• Det är klart att det blivit sjukt dyrt och tagit lång tid. Nu får jag betala ungefär 3 000 kronor i månaden för studielånet och banklånet, säger han.
I dag är han färdigutbildad och söker jobb som AD. Han tycker ändå att han har nytta av det han lärt dig på de halva utbildningarna.
• Men man kanske ska tänka över det lite. Det kan vara svårt att veta vad man vill direkt efter gymnasiet, säger han.
Klas Elfving är presschef på CSN, och har några allmänna råd att ge till studenter som tar eller kommer att ta studiemedel.
• Det man behöver tänka på är att inte låna för mycket, och komma ihåg att pengarna ska betalas tillbaka.
Hur man fördelar sitt studiestöd beror också på vilken utbildning man väljer att gå.
• Det är bra att i ett tidigt stadium planera hur länge studiemedlet ska räcka. Läkarprogrammet är elva terminer långt, och då räcker ju inte studiestödet till något mer.
Statistiken visar också att studenter har olika mycket skulder beroende på var de väljer att förlägga sin utbildning.
• Framför allt ser vi att det är många som skuldsätter sig när de studerar i utlandet. Där bör man särskilt tänka efter innan man lånar. En del har lånenivåer på över 400 000, och då är det rent matematiskt svårt att hinna betala tillbaka det.
För den som pluggar länge har det blivit svårare att få dispens. Förr kunde studenter som påbörjat en utbildning relativt enkelt få två extra års studiemedel. Men efter att studiestödet gjordes om år 2001 krävs ”synnerliga skäl” för att få förlängning.
2007 fick 330 av 715 sökande förlängt studiemedel. En stor del av dem omfattas fortfarande av övergångsregler från det gamla systemet, så det är en mycket liten grupp som faktiskt får dispens enligt de nya reglerna.
