Tekniken kallas Apnea, eller andningshållningsdykning, och är en etablerad tävlingsgren inom sportdykningen.

Det är dessutom en mycket vanlig lek bland barn och unga, som i kombination med hyperventilering kan bli direkt livsfarlig. Att tävlingen dyker upp i populära tv-program som Robinson lockar allt fler att testa, menar Nicholas Wyon, överläkare vid anestesi- och operationscentrum i Östergötland.

Bara i år har två män, 18 och 22 år gamla, vårdats på intensivvårdsavdelning i Östergötland sedan de tappat medvetandet i samband med hålla-andan-tävlingar. 18-åringen hittades på bassängbotten av badvakter och 22-åringen som tävlat mot sina kamrater i Västervik kunde räddas av sina vänner.

– En av dem vet med sig att han hyperventilerade, den andre minns inte, säger Nicholas Wyon.

Just hyperventileringen – de snabba, djupa andetagen som man drar precis innan man dyker i – pressar ner koldioxidnivån i blodet och gör att man kan hålla andan längre.

– Men under den tiden kan man hinna förbruka syret i blodet. Då svartnar det för ögonen och man svimmar utan att man märker något, säger Nicholas Wyon.

Har man då redan hållit andan under vattnet i någon minut dröjer det inte länge till dess att hjärnan riskerar att skadas. Enligt Wyon är det troligt att en ung vuxen svimmar efter 2–3 minuter och redan efter fyra minuter kan det finnas tecken på hjärnskada.

– På land är detta inte riktigt lika farligt eftersom andningsreflexen sätter in när man svimmar. Men är man under vatten är det värre.

Sporten Apnea utförs i ett flertal grenar och har strikta säkerhetsföreskrifter. Varje tävlingsdeltagare har en observatör eller säkerhetsdykare som dyker ner i vattnet och möter.

– En person som tävlar i andhållning måste visa klartecken först var 30:e och sedan var 15:e sekund. Hyperventilering är inte accepterat och skulle en deltagare visa tecken på syrebrist blir man diskvalificerad, säger Johan Hägg, ledare för Apnea inom Malmö Sportdykarklubb.

Men även väl tränade tävlingsdykare inom sporten drabbas av svåra skador. Enligt Hans Lycke, läkare i dykerimedicin vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, vårdas årligen i Sverige cirka 25 personer för dykarskador.

– På tävlingsnivå handlar fridykning här om en extrem ansträngning, långt utöver vad kroppen kan kontrollera, säger Hans Lycke.

I första hand rör det sig om lung- och öronskador, som orsakas av det onormalt höga tryck som organen utsätts för vid fridykning.

– Under dykningen kan lungorna pressas ihop mer än vad de klarar och kroppen svarar då med att fylla dem med blod eller vatten. Fridykare kan också svälja ner luft i lungorna för att ta med sig ner, vilket kan göra att lungorna spricker, säger Hans Lycke.

Precis som Nicholas Wyon avråder han från all form av hyperventilering och hoppas att alla sommarbadare hjälps åt att hålla koll på varandra.

– Det handlar om att höja ett varningens finger, därmed inte sagt att man ska sluta bada, men ha uppsikt över varandra och hyperventilera inte, säger Nicholas Wyon.