Läkare dömer ut nya vårdregler

SvD har tidigare skrivit om att de nya reglerna kan förlänga sjukskrivningstiderna för upp till 150 000 patienter hos företags­läkarna i Stockholms län, med kanske flera veckor.

Kostnaderna för näringsliv och samhälle blir hundratals miljoner kronor.

Men enligt landstingets egna kalkyler ska vårdkostnaderna minska med förhoppningsvis 30 miljoner kronor om året. En glädjekalkyl, menar kritikerna nu.

Företagsläkarna uppskattar att de behöver slussa 150 000 personer till primärvården, för remiss till röntgen och/eller provtagning. Landstinget betalar vårdcentralerna 485 kronor per läkarbesök. Summa drygt 70 miljoner kronor. Det förra avtalet kostade landstinget 28 miljoner kronor i fjol. Skillnaden är drygt 40 miljoner kronor.

Landstingsmajoritetens förhoppning är fortfarande att det ska bli en besparing. Men säkert är det inte:

– Vi vet ju inte om det är deras eller våra uträkningar som stämmer. Men i grunden kan vi inte ha två parallella system. Vi kan inte ha en fil vid sidan om primärvården, där delar av det som företagen vill göra finansieras av skattemedel. Det är en rättvisefråga, säger Lars Joakim Lundqvist, biträdande sjukvårdslandstingsråd (m).

De nya reglerna är dessutom ett fullmäktigebeslut som inte just nu kan ändras över en natt, säger Lundquist. Han tycker att företagsläkarna reagerade väldigt sent i frågan.

De gamla avtalen sades upp i oktober förra året, och företagsläkarföreningen i Stockholm skrev till landstingsråden i mitten på mars. Föreningen ville förlänga avtalen och göra en gemensam utredning om att utveckla vården enligt Anna Hedborgs linjer (se faktarutan).

Ett syfte med de nya reglerna är att få kontroll på kostnaderna. Lars Joakim Lundqvist hävdar att det under åren har gjorts väldigt många onödiga remisser till röntgen och labb från företagshälsovården.

– Den beskyllningen har vi fått på oss tidigare, och det känns som att vi inte skulle vara betrodda längre att skriva remisser, ­säger Birgitta Gottfries Dahlberg, ordförande i Stockholms företagsläkarförening.

De flesta företagsläkare har jobbat länge och är väldigt selektiva när det gäller att starta medicinska utredningar av sina patien­ter, anser hon.

– Men ska man komma in tidigt i rehabiliteringen, som signalerna är nu, kan man inte sköta det om man inte ibland får skicka ­patienterna på undersökningar.

I Västra Götaland införde man för några år sedan samma system som nu i Stockholm. Ett skäl var också där att man ville kunna kontrollera kostnaderna bättre.

– Rehabiliteringsprocessen gick långsammare, och det kostade mer totalt att patienter får snurra runt i sjukvården, säger Mats Berg, företagsläkare i Göteborg.

Nu har Västra Götaland i viss utsträckning lämnat tillbaka remissrätten till företagsläkarna.

– Är man väldigt rationell är det mer sympatiskt att företagsläkarna gör det som de kan ­direkt, utan ett läkarbesök i onödan, ­säger Axel Bergh, utvecklingschef för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Men en förutsättning är ett listningssystem som kontrollerar verksamheten.

Östergötland har sedan några år samma system som Stockholm nu inför.

– Både inom företagshälso­vården och primärvården tycker vi att systemet är jättomständligt, men vi har inte hört några signaler om ändring, säger företags­läkaren Ragnhild Walther.

Och ska man vara lite sarkastisk, tycker hon, kan man ju säga att det skapar alltid arbete åt några, mera remisskrivande, mer ­registrering hos försäkringskassan, mer hantering av väntelistor hos vårdcentralerna.

Erik Sidenbladh

08-13 56 75

erik.sidenbladh@svd.se

Fler artiklar