Tingsrätten underkände helt den bevisning som åklagare Peter Claeson lagt fram när domen offentliggjordes den 21 oktober. Läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus frikändes helt, samtidigt som det analyssvar från Rättsmedicinalverket som åklagaren byggt en stor del av sitt åtal på underkändes.

Det gör att åklagaren nu väljer att inte driva ärendet vidare. I ett pressmeddelande skriver Peter Claeson att det inte finns skäl att överklaga tingsrättens dom.

– En ändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikhet att ny bevisning kan åberopas. Någon ytterligare bevisning finns inte och inte heller någon annan omständighet som kan ändra bevisläget på ett avgörande sätt, säger Claeson.

Därmed är den tre år långa juridiska processen mot läkaren över. Det hela började med att en tre månader gammal flicka avled på Astrid Lindgrens barnsjukhus efter att ha vårdats i respirator. Den obduktion som gjordes visasde väldigt höga mängder av narkosmedlet tiopental och föräldrarna polisanmälde sjukhuset.

Chefsåklagare Peter Claeson har fått utstå en hel del kritik från läkarhåll och allmänhet för att han så envetet stått fast vid åtalet mot läkaren.

- Det är mitt jobb att noggrant utreda allvarliga brottsmisstankar. Jag kan inte ta hänsyn till om det väcker upprörda känslor, säger Claeson till TT.

Han har stor respekt för tingsrättens friande dom som han kallar ”välmotiverad och välskriven”.

Till syvende och sidst sprack åtalet på bedömningen av provsvaret från Rättsmedicinalverket (RMV) som tingsrätten ansåg inte vara tillräckligt tillförlitligt.

TT: Är det inte förödande om åklagare inte kan lita på RMV:s vetenskapliga bedömningar?

- Det här handlar om ett enskilt fall, man kan inte dra några generella växlar på det, säger Claeson.

Läkarens advokat Björn Hurtig berättar att hans klient blev ”jättelycklig” över beskedet att målet inte ska överklagas.

- Hon sade: Är det över nu, Björn? Jag är också väldigt glad åt att hon nu äntligen får tillbaka sitt liv, säger Hurtig till TT.

Nästa fråga blir nu om det finns någon möjlighet för läkaren att få skadestånd för sina tre förlorade år. Normalt får personer som varit misstänkta för brott och sedan friats skadestånd från JK för den tid de suttit frihetsberövade. Men läkaren var bara anhållen och häktad i en handfull dagar.

- Det kan finnas någon öppning i EU-konventionen om mänskliga rättigheter att eventuellt söka skadestånd även för andra lägen, det är en sak som jag nu ska titta närmare på. Det vore fel om staten gick helt skadeslös ur det här bara för att hon inte suttit häktad, säger Hurtig.

I mars 2009 hämtades läkaren på sin arbetsplats och häktades misstänkt för mord alternativt dråp. Hon åtalades senare för dråp alternativt försök till dråp, men frikändes av tingsrätten.

LÄS OCKSÅ: Bevisen mot läkaren underkändes

LÄS OCKSÅ: Inger Atterstam efter friande domen: Nu lugnar det ner sig i läkarkåren