”Det finns ingenting vi kan göra om de har giltiga arbetstillstånd, säger Bengt Hellgren, gränspolisbefäl på Arlanda.
Foto: tomas oneborg
De senaste veckorna har en ström av bangladeshiska medborgare anlänt till Sverige för att arbeta som bärplockare. Med sig har de ett så kallat arbetserbjudande där ett svenskt företag lovar anställning med avtalsenlig lön i Sverige.
Men när de passerat passkontrollen på Arlanda blir det uppenbart att de inte har för avsikt att plocka bär. De stannar inte ens i landet utan reser genast vidare till andra europeiska länder, ofta samma dag.
På Arlanda flygplats följer gränspolisbefälet Bengt Hellgren verksamheten vid passkontrollerna på en rad skärmar. Hit, på gränsen mellan Schengenområdet och övriga världen, anlände bangladeshierna med sina tillstånd.
–De kommer hit och det finns inget vi kan göra om de har giltiga arbetstillstånd. Men när företaget de ska arbeta för inte ens finns så börjar man fundera, säger han.
Bemanningsföretaget som ligger bakom erbjudandena är svensk filial till ett finskt företag och har funnits sedan 2009. Totalt har nästan 400 personer ansökt om arbetstillstånd genom företaget och drygt 190 tillstånd beviljats.
Men bolaget är inte verksamt i Sverige. Det har varken F-skatt, momsregistrering eller är registrerat som arbetsgivare.
–Antingen har det svenska företaget använt det svenska arbetstillståndet till att ta hit personer som vill ta sig in i EU. Eller så har personer använt sig av det svenska företagets arbetsinbjudan för att komma in i EU på oriktiga grunder, säger kriminalinspektör Per Englund som utreder människohandel på Rikskriminalpolisen.
De svenska reglerna om arbetskraftsinvandring är nämligen enkla att utnyttja utan några egentliga risker.
–Det finns en lucka i lagen. Åker du in i Sverige med ett äkta tillstånd, en äkta handling, så betraktas det inte som människosmuggling även om handlingen åtkommits genom att man använt sig av ett osant intygande.
För att komma åt problemet krävs en lagändring som innebär att en äkta handling kan betraktas som falsk om den kommit till på falska grunder.
Enligt uppgifter till SvD har bangladeshierna betalat stora summor, motsvarande tiotusentals kronor, för sina arbetserbjudanden. Uppgifterna är okända för Migrationsverket men kan bekräftas av Rikskriminalpolisen.
–Vi har en del sådana uppgifter, att man betalt en viss summa pengar för flygbiljett och visering, säger Per Englund.
Polisen kan inleda förundersökning om brott mot utlänningslagen om någon lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan. Sådana brott är dock svåra att bevisa och i stället granskas nu tillstånden av Migrationsverket.
–Det är många personer som ansökt om uppehållstillstånd för att plocka bär åt det här företaget och vi har beviljat ganska många. Men nu går vi igenom alla beviljade tillstånd, säger Johan Rahm, presschef på Migrationsverket.
Eftersom inte en enda person hittills visat sig arbeta i Sverige har Migrationsverket dragit in samtliga granskade tillstånd. Dessutom har man nekat ytterligare 50 som inkommit sedan utredningen inleddes.
Att ett företag som inte är verksamt i Sverige kan ta hit nästan 200 personer kan låta konstigt. Men enligt Johan Rahm uppfyllde bolaget alla formella krav.
–Man måste ha avtalsenliga löner. När det gäller bärplockare skärpte vi dessutom kraven för den här säsongen och kräver även en bankgaranti och en filial i Sverige.
Om företagets arbetserbjudande uppfyller kraven för den svenska arbetsmarknaden och har kollektivavtal kan Migrationsverket enligt gällande lagstiftning inte ställa några ytterligare krav.
– Företaget har varken momsregistrering eller F-skatt. Men Migrationsverket kan inte begära det för att bevilja tillstånd eftersom det inte krävs generellt för att starta ett företag. Det krävs av Skatteverket först när företaget har en verksamhet igång.
Migrationsverket får inte heller kräva anställningskontrakt för att bevilja tillstånden och har ingen möjlighet att följa upp varje individ för att se om de verkligen jobbar i Sverige.
–Men om vi får information om att allt inte står rätt till så kan vi gå tillbaka och pröva tillståndet. Det är vad vi gjort i det här fallet.
I det lilla rummet där fusket upptäcktes för första gången följer gränsbefälet Bengt Hellgren de inkommande planen på en skärm. Han berättar att bangladeshierna som anlände var vanliga enkla människor.
– Men vem vet vad de betalat för att få komma hit. Eller vad de blivit lovade i hemlandet.
