Lågkonjunkturen halmstrå för Borg

Bara en dryg vecka efter katastrofen i USA presenterade finansministern en budget med stora reformer och skattesänkningar.

Det var 2001 och s-regeringens budget ifrågasattes omedelbart, för att den var klubbad före terrorattackerna i New York och Washington den 11 september. Från oppositionen kom krav på överläggningar över blockgränsen.

När finansminister Anders Borg nu presenterar budgeten för 2009 upprepas historien. Den stora dramatiken i finanskrisen har inträffat efter att regeringen låste siffrorna över de kommande årens ekonomiska utveckling. Socialdemokraterna kräver blocköverskridande överläggningar.

Anders Borg lägger nu fram en av de fetaste budgetarna på många år. Den innehåller inga besparingar men reformer och skattesänkningar till ett värde av 32 miljarder kronor.

Och regeringen Reinfeldt har ägnat de senaste veckorna till att turnera runt landet och presentera de förslag som lämnades över till riksdagen först i går.

Att det bland annat skulle handla om satsningar på infrastruktur, forskning psykiatri och ytterligare skattesänkningar har varit känt länge. Men i början på hösten har regeringen också lagt fram ett antal nya förslag som ska tilltala de egna borgerliga kärnväljarna.

Budgeten innehåller alltså en skattesänkning till nästan alla pensionärer, ett löfte till försvaret om att slippa nedläggningar av förband och mer pengar till rättsväsendet.

Men den riktigt stora överraskningen kom dagen innan budgeten skulle presenteras, när Anders Borg lovade sänkta avgifter till a-kassan, efter att ha inlett mandatperioden med att höja dem.

En halv miljon svenskar har lämnat a-kassan efter maktskiftet. När lågkonjunkturen nu rullar in skulle alltså ett stort antal människor inte ha något annat skyddsnät än socialbidrag om de blir arbetslösa.

Det har inte bara kritiserats från oppositionen: avgiftshöjningen har kallats ”mycket olycklig” av ekonomerna i regeringens eget finanspolitiska råd. Alltså hoppar Anders Borg nu plötsligt in som inkastare i a-kassan, för att försöka vända medlemsflykten före lågkonjunkturen och valet.

Även om regeringen har råd med stora reformer innebär den försvagade ekonomin med all sannolikhet en nackdel i mötet med väljarna valet 2010.

Men borgerliga valstrateger vägrar att se det så, utan tänker i stället så här: nedgången innebär att väljarna blir mer intresserade av ekonomi och jobb vilket kommer att gynna regeringen.

Enligt Anders Borg är en borgerlig seger möjlig om valet ”handlar om jobb och en ansvarsfull ekonomisk politik”. Lågkonjunkturen ska göra att det blir så.

Det är ett politiskt halmstrå för de borgerliga. Men förhoppningarna fick ett visst stöd när opinionsinstitutet Synovate i fredags presenterade nya siffror, som pekar på att väljarna tycker att allianspartierna är bättre än oppositionen på ekonomi och sysselsättning.

Risken för regeringen är förstås att förtroendet i de frågorna försvagas, när Sverige går in i en lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.

Göran Eriksson

08-13 56 17

goran.eriksson@svd.se

Fler artiklar