Lågenergilampor har inte varit någon försäljningssuccé i Sverige jämfört med exempelvis Danmark och andra europeiska länder, där elen är dyrare och dessutom till stor del produceras i kolkraftverk.

Men nu uppmärksammas lågenergilamporna även i Sverige. För närvarande delar Vattenfall ut en till varje elkund, 600000 stycken i Sverige och 250000 i Finland.

Och i EU-parlamentet finns till och med en diskussion om förbud mot vanliga glödlampor. Energibesparingen kan vara betydande om många byter lampor.

Nackdelen är att varje lampa innehåller en liten mängd kvicksilver, en av de giftigaste tungmetallerna som finns och som både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill förbjuda helt.

–Man måste vara medveten om att det är två miljöproblem som står mot varandra, säger Petra Ekblom, som utreder kvicksilverfrågor vid Kemikalieinspektionen.

Hon tycker att de som säljer lågenergilampor måste informera mycket mer om att dessa inte får kastas i soporna, utan måste lämnas in på återvinningsstationer så att kvicksilvret kan tas om hand.

–Kvicksilver är oerhört giftigt även i små mängder, och vi har mål för en total utfasning. Men lågenergilampor är undantagna, energibesparingarna har vägt över, säger Petra Ekblom.

De mängder som finns i lampor är inte försumbara, säger hon. I ett nytt EU-direktiv får det inte finnas kvicksilver i elektriska och elektroniska produkter, men för ljuskällor finns det undantag. Tungmetallen hittas även i platt-tv och platta bildskärmar, men hur mycket är oklart. En konsult har nyligen fått i uppdrag av Kemikalieinspektionens att kartlägga hur mycket kvicksilver som finns i bildskärmarna.

–Under åren har användningen av kvicksilver i produkter minskat drastiskt, men inte i ljuskällorna. De kanske dessutom ökar, misstänker Petra Ekblom.

En uttjänt lågenergilampa ska precis som lysrör lämnas på återvinningscentralen eller miljöstationen, och sorteras som farligt avfall eller el-avfall. Men det finns ingen bra statistisk över hur stor andel som samlas in. Magnus Franzell vid Belysningsbranschen uppskattar att mellan 50 och 70 procent tas om hand.

Det skulle innebära att mellan åtta och tio kilo kvicksilver om året hamnar i soporna och riskerar spridas i naturen. Kemikalien är så spridd i Sverige att kvinnor i fertil ålder och kvinnor som ammar uppmanas att inte äta insjöfisk.

Även raka lysrör innehåller kvicksilver, sammanlagt 55 kg finns i den mängd lysrör som säljs varje år. Men nästan alla samlas in, 95 procent. Lysrören innehåller också allt mindre kvicksilver. De används nästan uteslutande i skolor, sjukhus och andra offentliga miljöer och de professionella uppköparna ställer krav på lågt kvicksilverinnehåll.

–Någon liknande marknads-föring för lågenergilampor har jag inte sett, säger Magnus Franzell.

Petra Hagström vid Naturvårdsverket arbetar med en fördjupad utvärdering av Sveriges 16 miljökvalitetsmål.

–Det är definitivt en konflikt mellan två miljömål där vi har jobbat länge på att få bort kvicksilvret, säger hon.

Å andra sidan kommer en stor del av det kvicksilver som finns i Sverige med vindarna från kontinenten, framför allt från kolkraftverken.

–Jag har sett uppgifter på att om man går över till lågenergilampor och slipper kolkraft så ger det en större minskning av kvicksilver, säger Petra Hagström.

Vattenfall delar ut lågenergi- lamporna, för att de vill uppmana sina kunder att tillsammans bidra för att minska påverkan på klimatet, säger Anna Lihr vid Vattenfall.

–Det står i följebrevet att man ska lämna den till en miljöstation, säger hon.