Fildelningen i Sverige minskade när Ipred-lagen infördes år 2009, från runt 80 procent till runt 60 procent efter att lagen infördes. Men det sociala trycket att inte fildela har inte påverkat fildelarna, trots förbudet. Det kom rättssociologerna Måns Svensson och Stefan Larsson på LUii (Lund University Internet Institute) fram till när de i en enkätstudie frågade 15-25-åringar om fildelning.

Två enkäter gjordes 2009 med tusen personer i åldern 15-25 år, både före och efter införandet av Ipred-lagen.

Nu har en tredje enkätundersökning gjorts, som visar att fildelningen i den här gruppen ligger runt 61 procent, ungefär samma nivå som 2009.

Enkäten handlar också om vilket tryck som svarspersonerna känner från lärare, föräldrar och släktingar, vänner och andra ungdomar. Ungdomarna frågas dels vad deras omgivning tycker om att de fildelar och dels om ifall de bryr sig om vad omgivningen tycker.

Resultatet blev att omgivningen inte bryr sig om ifall ungdomarna fildelar. Ungdomarna bryr sig heller inte om vad omgivningen tycker.

– Detta hänger ihop. Om man vet att omgivningen tycker illa om det man gör, så bryr man sig också ofta om det i större utsträckning.

Enligt forskarna förekommer det ett socialt tryck kring de flesta kriminella handlingar, både när det gäller grova och mildare brott. Att ungdomarna inte känner något tryck att rätta sig efter lagen i det här fallet är unikt, enligt Måns Svensson.

– De sociala normerna har inte ändrats under de här tre åren. Vi har inte hittat någon lagstiftning som så påtagligt saknat socialt stöd, säger Måns Svensson.

Risken på sikt när befolkningen struntar i lagstiftningen är att förtroendet för rättsstaten urholkas, enligt Måns Svensson.

I april 2009 infördes ipred-lagen i Sverige.