Den 1 januari 1999 trädde lagen mot köp av sexuella tjänster i kraft och alla som bryter mot den kan dömas till böter eller fängelse.
Men gatuprostitutionen är allt annat än osynlig när SvD beger sig till Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm en kall onsdagskväll i slutet av januari. Män i bilar kör upp och ner för den ökända gatan på jakt efter prostituerade, kvinnor står i väntan på att en bil ska stanna. Situationen uppges vara likadan i Göteborg och Malmö.
–Till en början fungerade lagen till 100 procent. Den synliga gatuprostitutionen försvann. Sedan har det gått i vågor, men jag tror att det hade varit mycket värre om inte lagen hade funnits, säger Tom Eckerling, chef för Citypolisens förspaningsgrupp.
Enligt honom har antalet prostituerade med svårt heroinmissbruk minskat kraftigt sedan lagen infördes.
–Vi ser inte längre de riktigt nedgångna kvinnorna, de är i princip helt borta, säger han.
Miki Nagata och Pia Turesson arbetar på socialtjänstens prostitutionsenhet med bland annat uppsökande verksamhet. De säger att de inte märker några direkta konsekvenser av sexköpslagen i sitt arbete och de välkomnar utvärderingen av lagen som regeringen tillsatte i april förra året.
1997 var det uppskattningsvis 30 prostituerade kvinnor på gatan varje kväll i Stockholm, förra året rörde det sig om 18 kvinnor. Men minskningen tillskrivs inte sexköpslagen per automatik.
–Vissa menar att lagen gjort att prostitutionen gått under jorden och att det är på grund av förbudet som internetprostitutionen ökat. Men det är inte så konstigt att kontakterna nu oftare förmedlas via internet. Det rör sig snarare om en naturlig teknisk utveckling, säger Miki Nagata.
Pia Turesson menar att minskningen av gatuprostitutionen även kan bero på att metadon- och subutexbehandling ökat. Det innebär att fler kvinnor som lidit av svårt missbruk och finansierat det genom prostitution har fått hjälp.
Förutom uppsökande arbete på Malmskillnadsgatan jobbar prostitutionsenheten även uppsökande på nätet. Kvinnor som lägger ut annonser på olika sexköpssidor kontaktas via mejl.
–Vi talar om att vi finns och att de kan höra av sig till oss om de behöver hjälp. I det här arbetet måste man ha väldigt mycket tålamod. När vi möter en kvinna på gatan brukar hon säga att det inte är några problem och att hon klarar av det. Det är först när de har lämnat eller är på väg att lämna prostitutionen som de berättar om hur de egentligen mår, säger Pia Turesson.
Professor Stig Larsson lanserade redan i slutet av 1970-talet idén om att kriminalisera könsköp och ge de prostituerade socialt stöd. 20 år senare blev hans idé verklighet och Stig Larsson säger att lagen fungerat så som han hade hoppats.
–Framför allt har inställningen till sexköp ändrats. Numera jämförs könsköp med sofistikerat våldförande, så var det inte tidigare. Lagen har även haft stor betydelse för omfattningen av könshandel. Jämför man med våra grannländer, till exempel Danmark, står det klart att lagen haft en påtaglig effekt, säger han.
Stig Larsson hänvisar till undersökningar som visar att attityderna till sexköp ändrats sedan lagen införts. Enligt en stor enkätundersökning som gjordes av Göteborgs universitet förra året ville ungefär sju av tio behålla sexköpslagen. I en annan undersökning från 1996 var det tre av tio som tyckte att köparen av sexuella tjänster skulle kriminaliseras.
