”Lag mot semlor går inte”

Göran Hägglund har pressats hårt av avgångskrav den senaste tiden. Men striden om partiledarskapet är inte den enda tuffa match som KD-ledaren tvingats gå. Sedan tre år följer han en strikt GI-diet med nästan inga kolhydrater alls och ibland känns det svårt att tacka nej när partiets gräsrötter bjuder på kyrkkaffe.

"Lyckligtvis är min erfarenhet att alla respekterar ett nej", säger Göran Hägglund om det faktum att han nästan alltid avstår från godsaker.

Foto: Tomas Oneborg

1 november 2011 kl 22:47, uppdaterad: 2 november 2011 kl 08:18

När socialminister Göran Hägglund sveper in på aktivitetshuset Fabriken på Ekerö under ett besök i kommunen har arrangörerna som vanligt bullat upp med doftande fikabröd. Men den här gången avböjer Göran Hägglund vänligt men bestämt. Annat var det förr.

Jag äter ingen potatis, inget ris, ingen pasta och nästan inget bröd alls, inte ens fullkornsbröd.

Göran Hägglund (KD).

–För tre år sedan kände jag att jag måste göra något åt vikten. Kilona hade börjat sätta sig kring midjan.

–Vart jag än kommer så är det ju väldigt ofta som man bjuder på fika och hembakat bröd och jag vill ju inte att folk ska ta illa upp. Lyckligtvis är min erfarenhet att alla respekterar ett nej. Som tur är har jag ju också med mig assistenter som kan gå lös på kakorna. Det ingår i jobbet att de rullar ut härifrån efter mandatperioden, säger Göran Hägglund skämtsamt.

Det senaste året kan han bara påminna sig två tillfällen då han fallit till föga. En gång var vid ett besök på en restaurangskola där eleverna bakat Drömmar till sin gäst. ”Det är ju bara socker och fett.” Då gick det inte att tacka nej.

Den andra gången var i allianspartiernas turnébuss två dagar före valet. Då slank det ner några bitar smågodis. Det brukar finnas mycket smågodis i den bussen.

–En del behöver det för att hålla uppe blodsockret. I mitt jobb är det en klassiker när man sitter på långa möten att folk börjar nicka till vid tvåtiden på eftermiddagen. Det är för att de ätit en lunch med snabba kolhydrater som gör att blodsockernivån svänger kraftigt. Så blir det inte för mig.

Det Göran Hägglund fastnat för och som skänkt honom en betydligt jämnare blodsockerbalans är en strikt GI-kost.

–Jag äter ingen potatis, inget ris, ingen pasta och nästan inget bröd alls, inte ens fullkornsbröd. Men jag är inte rabiat, det händer att jag gör undantag.

På menyn står däremot stora mängder sallad och alla sorters kött. Till frukost blir det oftast ägg, yoghurt och någon ”förnuftig” müsli. Däremot säger han sig inte ha fallit för LCHF-dieten som även förespråkar högt fettintag.

–Det råder ingen tvekan om att man förr om åren underskattat riskerna med kolhydrater och även överdrivit riskerna med fett. Men utan att ha några vetenskapliga belägg känns det inte bra för mig att vräka i mig stora mängder fett. För mig har det varit viktigast att hitta en strategi som känns bra för mig personligen och som är praktiskt möjlig att upprätthålla.

I den strategin ingår även en hel del motion.

–Jag springer. Mitt mål är att springa 100 gånger per år. Förra året blev det bara 86, men i år ska det bli bättre. Jag tror att det är betydligt lättare att hålla fast vid en diet om man samtidigt tränar. Det blir helt enkelt tyngre att springa om man går upp två kilo och det ger motivation att tacka nej till frestelser.

Forskningen om att socker och fett kan vara beroendeframkallande tycker han är intressant, men värjer sig mot att lagstifta mot påträngande exponering av sötsaker.

–Det är inte riktigt min syn att lagstifta om att man inte får visa upp semlor. Men som individ kan det vara bra att känna till en beroendeeffekt. Min egen erfarenhet är att suget försvinner om man inte äter något sött alls under en tid. Däremot är det nästan omöjligt att dra ner från sex till fyra smågodis om dagen.

LÄS OCKSÅ: Göran Hägglund: kilona började sätta sig runt midjan