Matbutikernas sortiment av frukt och grönsaker ser både gott och nyttigt ut. Utseendet är det sällan fel på. Men med smaken och näringsvärdet är det sämre.
Många av dessa råvaror är så urvattnade att de inte når upp till internationellt accepterade normer som gäller inom världshandeln med fruktjuicer.
Ett sätt att mäta kvaliteten är just att undersöka om saften från en frukt eller grönsak skulle klara de krav som ställs inom handeln med fruktjuicer.
Av 33 tomater, som SvD har testat, var 28 så vattenstinna att saften inte skulle duga att göra juice av. Lika illa var det med 18 av 24 morötter. Och analysen av 15 apelsiner och lika många äpplen visade att acceptabel fruktsaft endast kunde pressas ur var tredje frukt.
SvD:s tester har genomförts med hjälp av en refraktometer, ett mätinstrument som sedan lång tid används av odlare och grossister i hela världen. Kvaliteten på fruktsaften presenteras som ett värde på den så kallade Brix-skalan.
SvD:s testresultat har sedan jämförts med FN:s jordbruksorganisations, FAO:s, branschnorm för olika sorters juice.
För gurka och paprika finns ingen juicenorm men en jämförelse med den Brix-skala som tillämpats inom branschen sedan 1960-talet visar att ingen av gurkorna och bara var tredje paprika nådde upp till betyget ”medel”.
Inte bara butikskedjornas varor klarade sig dåligt. Ett jämförande stickprov av äpplen, gurka och tomater i Östermalmshallen i Stockholm visade inte på högre Brix-tal än i kedjorna.
Av de sammanlagt 120 olika frukter och grönsaker som SvD testat hos kedjorna var 64 ”dåliga” och 56 ”medel”, enligt skalan. Ingen enda nådde upp till betygen ”bra” eller ”utmärkt”.
– Det är bra om kvalitetn på frukt och grönsaker uppmärksammas, säger Kristina Mattsson på Jordbruksverket.
EU-kommissionen föreslog förra året en Brix-standard för äpplen men mötte motstånd från odlarna, och bland annat Sverige, som tycker att nuvarande regler räcker.
Halten av fruktsocker kan öka en aning efter skörd hos bland annat äpple, tomat, morötter, banan och kiwi. Det sker däremot inte hos bland annat paprika, gurka och citrusfrukter.
När SvD tog prover på ett par tomater och äpplen som lagrats i en vecka var dock Brix-värdet oförändrat.
Fruktsockret spelar en avgörande roll när växterna bildar andra näringsämnen.
Lågt Brix-tal antyder alltså ett lågt näringsvärde medan ett högt Brix-tal är en förutsättning, men ingen garanti, för högt näringsvärde.
Högre Brix-värde medför sötare smak. Värdet är även ett tecken på hur mogen frukten eller grönsaken var när den plockades. Även om vissa frukter mognar efter skörden tillkommer inga nya mineraler sedan stjälken brutits.
Provtagningen visar inte på någon entydig framgång för ekologiska varor. Ofta saknades dessutom tydliga samband mellan pris och kvalitet. För tomater var det snarast ett omvänt prissamband.
I alla grönsaksklasser påträffade vi dyra produkter med mycket låga Brix-tal medan lågpriskedjorna låg bra till i både tomat- och paprika-klassen.
Klart godkända produkter hittade vi bara bland äpplen och morötter: Icas Royal gala-äpplen från Sydafrika/Nya Zeeland och Coops och Hemköps morötter. Smaken skilde sig märkbart mellan varorna. En morot med Brix-värde över 8 var betydligt godare än konkurrenterna.
– Grönsaker är ett jätteproblem i Sverige. Vårt klimat är mer lämpat för rotfrukter och det som importeras plockas omoget, och sedan händer, ja, ingenting, säger stjärnkocken Melker Andersson.
Ändå tycker han att det går att få tag i bra närproducerade svenska grönsaker under skördesäsongen, oftast från special-
leverantörer eller direkt från odlaren.
– Men det är ett evigt jagande även för oss i krogvärlden. Jag tycker att man borde kunna få upp kvaliteten på importen genom att plocka senare, det är något vi ständigt tjatar om, säger Melker Andersson.
