Kyrkans nya roll

Medlemmarna sviker. Aldrig tidigare har så få barn döpts som i år. Tio år efter skilsmässan från staten söker Svenska kyrkan nya vägar för att finna sin roll i ett förändrat samhälle.

  • Traditionsenlig adventslunch för ”gubbgympan” hos kyrkoherde Lasse Svensson i Saltsjöbaden. Jenny Ehnberg har hållit en av dagens predikningar.

    Traditionsenlig adventslunch för ”gubbgympan” hos kyrkoherde Lasse Svensson i Saltsjöbaden. Jenny Ehnberg har hållit en av dagens predikningar.

    Foto: LARS PEHRSON

  • ”Vi ber om beskydd för dem som arbetar med tunneln…” Den katolska domprosten Marian Jancarz och prästen Maria Jacobs leder en ceremoni för att välsigna
det pågående bygget av Citybanan i Stockholm. Att välsigna arbetsplatser är vanligt i katolska länder och den 4 december tillägnas S:ta Barbaras dag – skyddshelgonet för farliga yrken.

    ”Vi ber om beskydd för dem som arbetar med tunneln…” Den katolska domprosten Marian Jancarz och prästen Maria Jacobs leder en ceremoni för att välsigna det pågående bygget av Citybanan i Stockholm. Att välsigna arbetsplatser är vanligt i katolska länder och den 4 december tillägnas S:ta Barbaras dag – skyddshelgonet för farliga yrken.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Kollekten i Saltsjöbaden blir ofta stor. I hela riket har den totala kollekten minskat från 139 miljoner kronor år 2000 till 109 miljoner 2008. I snitt läggs en 20-lapp per besök.

    Kollekten i Saltsjöbaden blir ofta stor. I hela riket har den totala kollekten minskat från 139 miljoner kronor år 2000 till 109 miljoner 2008. I snitt läggs en 20-lapp per besök.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Frivilliga leder processionen in i Uppenbarelsekyrkan första advent. I Saltsjöbaden ökar gudstjänstbesöken, till skillnad från Stockholms stift i övrigt där besöksfrekvensen är lägst i landet och har minskat med 16 procent sedan år 2000.

    Frivilliga leder processionen in i Uppenbarelsekyrkan första advent. I Saltsjöbaden ökar gudstjänstbesöken, till skillnad från Stockholms stift i övrigt där besöksfrekvensen är lägst i landet och har minskat med 16 procent sedan år 2000.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Eurytmi, en medicinsk rörelsekonst från antroposofin, är en del av det ökande verksamhetsprogrammet i Allhelgonakyrkan. Allt sköts av frivilliga.

    Eurytmi, en medicinsk rörelsekonst från antroposofin, är en del av det ökande verksamhetsprogrammet i Allhelgonakyrkan. Allt sköts av frivilliga.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Två dagar i veckan på öppna förskolan i Sjöstadskapellet är papporna i majoritet. Men det finns inget krav på att vara döpt.

    Två dagar i veckan på öppna förskolan i Sjöstadskapellet är papporna i majoritet. Men det finns inget krav på att vara döpt.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Öppna förskolan i Kista.

    Öppna förskolan i Kista.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Michael Öjermo ser sig som superprotestant och har utbildat sig hos svarta pingstpastorer i USA.

    Michael Öjermo ser sig som superprotestant och har utbildat sig hos svarta pingstpastorer i USA.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Alla prästerna tjänstgör första advent i Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden. Kyrkoherde Lasse Svensson viskar till Thomas Arlevall. Anna Höglund sjunger med.

    Alla prästerna tjänstgör första advent i Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden. Kyrkoherde Lasse Svensson viskar till Thomas Arlevall. Anna Höglund sjunger med.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Ljuständning i Uppenbarelsekyrkan, första advent.

    Ljuständning i Uppenbarelsekyrkan, första advent.

    Foto: LARS PEHRSON

  • På allhelgonadagen i Kista deltar sju, åtta nationaliteter i mässan. De frivilliga leder intåget med kors och lyktor.

    På allhelgonadagen i Kista deltar sju, åtta nationaliteter i mässan. De frivilliga leder intåget med kors och lyktor.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Kista församling har lägst andel medlemmar i Stockholms stift och minst
pengar, men hög aktivitet. I kyrkan händer något sju gånger per dag, förutom
olika gudstjänster. Ajokeljomah, 7 år, följer med sin mamma varje söndag.

    Kista församling har lägst andel medlemmar i Stockholms stift och minst pengar, men hög aktivitet. I kyrkan händer något sju gånger per dag, förutom olika gudstjänster. Ajokeljomah, 7 år, följer med sin mamma varje söndag.

    Foto: LARS PEHRSON

  • Korset i Kista kyrka är gjort av byggnadsställningarna som användes när kyrkan byggdes 1978.

    Korset i Kista kyrka är gjort av byggnadsställningarna som användes när kyrkan byggdes 1978.

    Foto: LARS PEHRSON

I mörkret utanför Uppsala domkyrka i december 1999 stod två herrar som för sista gången i historien skulle ha något ihop: statsministern och ärkebiskopen. De hade just avslutat en kvällsgudstjänst som satte punkt för över 400 års stat-kyrka-relation i Sverige. Göran Persson sa till KG Hammar att han skulle ha stoppat hela processen om han blivit statsminister tidigare.

- Jag var inte glad då, och jag är inte glad nu heller. Det var folkkyrkan som seglade i väg, anser Göran Persson. Att 72 000 gick ur kyrkan i år kallar han för ett medlemsras.

KG Hammar har en helt annan bild av de första tio åren utan staten.

- Inte i min vildaste fantasi trodde jag att utträdena skulle gå så långsamt, säger KG Hammar som på den tiden i hemlighet gissade att max 62 procent av svenska folket skulle vara kvar i år. Men ännu är 6,7 miljoner människor med i Svenska kyrkan, knappa 72 procent.

Å ena sidan är det världens största lutherska kyrka med förväntningar på sig att göra gott i samhället. Å andra sidan känner sig den unga generationen inte hemma i den bibliska symbolvärlden. Och kraftigt sjunkande dopsiffror börjar oroa den centrala ledningen på allvar.

Kan kyrkan hitta sin roll när medlemmarna sviker?

Att folk inte döper sina barn säger inte så mycket om just kyrkan, förklarar religionssociologen Martha Middlemiss Lé Mon. Folk lämnar sina livslånga åtaganden i alla slags frivilligorganisationer. Nej, det hon intresserar sig för ”är svårare att komma åt än statistik” och handlar om betydelsen av vad folk faktiskt gör . I sina studier ser hon två tendenser:

• Att allt fler går på annorlunda verksamheter som eurytmi och pilgrimsvandring tyder på att vi förhåller oss på ett helt nytt sätt till religiositet.

• Att folk går ur kyrkan visar på en ny syn på kravet på medlemskap.

- Många vill ändå att kyrkan ska finnas kvar, säger Martha Middlemiss Lé Mon. Som en röst för de svagaste, att ha någonstans att gifta sig – och självklart kunna gå till vid katastrofer.

Kista församling, allhelgonadagen

Efter bussolyckan 1988, då 12 skolbarn omkom, blev Kista församling samordnare för stadsdelens kris- och katastrofberedskap. Senast vid Kistaraset förra sommaren och Rinkebybranden i år fick diakonen Ylva Edholm Johansson sammankalla brandmän och polis till kyrkan.

Annars finns hon där när folk behöver prata – som när det varit skottlossning på stan eller någon ung har begått självmord.

Hon var med på 1980-talet när de var 48 anställda. Nu är de 17 kvar, och fler neddragningar är att vänta. Kista är en av 300 församlingar som försvinner efter nyår och samgåendet med Spånga beskriver de som ”en knölig process, med konflikter och motsättningar”.

Michael Öjermo ska efter fem år som chef för församlingen bli vanlig präst under kyrkoherden i Spånga.

Kista med lägst andel medlemmar i hela Stockholms stift har nästan halverats de här åren. Färre än var fjärde Kistabo är med och var tionde nyfödd döps. Men på söndagarna är det som vanligt fullt i bänkarna på olika gudstjänster, där man droppar in eftersom, gör korstecknet och kysser ikoner.

Det luktar ännu rökelse efter eritreanernas torsdagsmässa och i köket med kladdiga wienerbröd väntar den armenisk-katolska gruppen. De lånar kyrkan på eftermiddagen.

Michael Öjermo har räknat ut att församlingen har 2000 bokningar per år med grupper som AA, bostadsrättsföreningar eller personalen på BVC.

- Jag träffade en pakistansk metodistpastor som undrade varför vi skulle bygga kyrkor om vi inte använde dem, så för mig var det en kallelse. Vi ger dem som behöver nyckeln så får de vara här.

Fast ibland är det en balansgång, medger han. Han går inte med på att spärra av altaret för att hindra kvinnor att komma för nära.

Saltsjöbaden, första advent

Alla fyra prästerna tjänstgör och kyrkan fylls för andra gången denna dag med 415 besökare som högt och ljudligt läser med i trosbekännelsen. Sedan är det fullt ös i slutpsalmen Var glad! Var glad! Var glad i din Herre och Gud!

Saltsjöbadens församling i Stockholms stift har nästan högst andel medlemmar, 78 procent. Att de mest välbärgade går ur kyrkan när de får syn på sin avgift på deklarationen anses vara en myt. Församlingar på Östermalm och i Danderyd har några av kyrkans högsta medlemstal.

Men är man rik får man också ge. Av cirka 15 miljoner kronor i medlemsintäkter till Saltsjöbaden går ungefär 5 miljoner i utjämningsbidrag till fattigare församlingar i landet, som till exempel Kista.

Där sponsrar gallerian med både med pengar och kläder till second hand-försäljningen, i Saltsjöbaden är det medlemmarna själva som ger hög kollekt och då och då privata donationer.

Och så döps fyra av fem nyfödda, vilket är lika mycket som före skilsmässan från staten. Andelen konfirmander är nära nog dubbelt upp mot riksgenomsnittet. Philip Röjdmark som är 14 och hör till den sista kullen som föddes in i kyrkan, berättar att han valt att åka på konfirmationsläger på eget initiativ, "min pappa är inte ens medlem”.

Kista församling, tisdag kväll

- Brorsan sa att det var kul och att man blir vis, säger Victor Andersson om varför han började i konfirmationsundervisningen för ett par år sedan. Sedan tillägger han att ”det är en bra tro”.

Medan kyrkorådet sammanträder och iranska gruppen träffas på övervåningen, ska ungdomarna dekorera pepparkakshus som ska lottas ut på kyrkkaffet nästa söndag.

Församlingspedagogen Helena Erkenborn ställer fram godiset som under viss handgriplig konkurrens försvinner in i munnarna på Victor, Sebastian Hallal, Bettina Klinke och Patrik Wennerqvist. Sedan samsas de om att trycka fast det i drivor med grön kristyr.

Sist de sågs, helgen före, kom de tvåa i midnatts-volleybollen mot Täby och Sofia församlingar.

- Att vara kristen är det svåraste jag någonsin gjort. Ingen i klassen förstår hur jag kunde åka till en klosterby (Taizé) och jobba utan pengar i fem veckor i somras, säger Bettina över läxböckerna från Bromma gymnasium. Hennes pappa är katolik från USA.

- Många i skolan är troende, men de flesta är muslimer. Det får man respektera, säger Victor som går IV-programmet i Kista.

Michael Öjermo har sällan hört ungdomarna i hans församling fråga sig om de ska tro, utan hur – för att de så många olika typer av gudstro omkring sig här. Ortodox, muslimsk, katolsk.

Sedan berättar han att han fått nytt jobb som kyrkoherde i Tyresö efter nyår. ”Där är de 80 anställda och badar i pengar, så det blir litet annorlunda.”

Sjöstadskapellet, torsdag förmiddag

”Just nu har vi väldigt många besökare … Därför ber vi dig att komma bara en gång per vecka”, står det på dörren in bredvid alla barnvagnar. När Hammarby Sjöstad byggdes trodde Sofia församling att det skulle räcka med ett litet kapell för den moderna stadsmänniskan.

Men det blev snart för litet. Vid julens högtider trängs folk utmed väggarna och i öppna förskolan i gatuplanet får barnen knappt plats. Vissa dagar kommer nästan bara pappor. En del har inte döpt sitt barn eller funderat över att de ändå går till kyrkans barntimmar – "och ingen har ju frågat".

En pappa säger: Va, är det ett kapell där uppe? Jag trodde det var ett billigt kafé.

Kanske var det på skämt. Men det är uppenbart att gränsen går vid att sjunga Gud som haver barnen kär som avslutning på den lilla samlingen, sedan ska det helst inte vara mer kristet.

Precis så här använder man kyrkan i dag, menar Martha Middlemiss Lé Mon. Man råkar hitta den verksamhet man söker just där och blir samtidigt litet orolig för att förknippas med något religiöst.

Allhelgonakyrkan, andra advent

Herre hör min bön, Herre hör min bön … Taizésången som alla verkar kunna i flera stämmor går om och om igen i Allhelgonakyrkan som är proppfull varje söndag klockan 18. Här existerar varken synda- eller trosbekännelse, men väl tydlig predikan om Jesus och gamla versionen av Fader vår.

Och köerna till nattvardens stationer är så långa att några passar på att gå ut och röka.

Allhelgonarörelsen fanns knappt för tio år sedan. Under den tiden har antalet gudstjänstbesök i landet i stort sjunkit, från närmare 22 miljoner till knappa 19 miljoner. Samtidigt har antalet som tar nattvarden ökat med 277 000 personer, eller nästan elva procent.

Vissa församlingar har fått liv i sin verksamhet just för att de satsat på en gudstjänst som folk kan känna igen från gång till gång – men kanske en annan tid eller en annan veckodag. Det handlar om att få med sig folk, menar prästen Fredrik Modéus som undersökt 35 församlingar med en tydlig tillväxt i antal besökare.

- Kyrkan har ingen formkris, utan en delaktighetskris. Jag tror att gudstjänstlivet snarare än artister och andra aktiviteter kommer att uttrycka vad kyrkan är i framtiden.

Internet, 2009

Klick, klick, klick … Bönewebben får in 1000 böner i veckan på nätet: "Jag ber att våra ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden” … Stiftelsen Seglora smedja som kallar sig ”oberoende i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan” har fått en egen hemsida med hälsningsflik också från en muslimsk avsändare.

Det bloggas om tro, kommenteras människovärde och diskuteras teologi. I verkligheten ordnar Seglora smedja tankemässor där man bland annat bjudit in ateisten Lars Ohly att predika i Sofia kyrka.

Sådan öppenhet fanns inte för tio år sedan, konstaterar Ewa Lindqvist Hotz som tillsammans med prästkollegan Helle Klein står bakom Seglora smedja. Hon jämför med 1990-talet då det var ”litet udda att plugga teologi”.

Nu är vi efterfrågade, efterlängtade. Folk tror vi har något som hjälper dem att orientera sig.

Svenska kyrkan år 2020?

Inshallah, säger Michael Öjermo. Det är inte säkert vi ska önska oss fler medlemmar, utan gå back to basics – bedja och göra väl bland människor. Det är vad det handlar om.

Martha Middlemiss Lé Mon ser hur de som fötts in som medlemmar och sedan döpt sina barn i dag är över 50 år. Den yngre generationen delar över huvud taget inte delar språket. Hon tror att något måste förändras när färre och färre kan koppla sin privata religiositet till kyrkan.

- Även om kyrkan fortfarande har ett mycket starkt förtroendekaptial måste den lära sig att bli betydligt fattigare. Fler frivilliga måste sköta verksamheten.

Men centralt ser Svenska kyrkan minskningen i antal dop som ett bekymmer och trycket är hårt på att ”tolka dopet som rit i vår tid”, som det heter. Chefsteologen Cristina Grenholm förklarar att ”vattnet är en symbol för det ursprungliga och kan berätta hur alla hör ihop med Guds skapelse”.

I framtiden skulle dopet kunna betyda att man som kristen tas upp i en samhörighet med alla, inte i en kyrka avskild från andra.

Det är ett typiskt tecken på det ökade intresset för religionsdialog. Ett annat är hur imamen och prästen i Fisksätra, Nacka församling, haft gemensam andakt och är i full gång med att begära bygglov för ett kyrkorum och en moské med kupol vägg i vägg.

Ewa Lindqvist Hotz tror att man om tio år har utvecklat en gudstjänstordning där olika religioner och livsåskådningar kan stå sida vid sida.

Så om tio år i Uppsala domkyrka har ärkebiskopen och Sveriges högste imam en kvällsgudstjänst tillsammans?

- Jag känner att de måste. Det är viktigt att kyrkans ledare står för demokrati och allas lika värde.

  • Kopiera sidans adress

2,18 % i åldrarna 26-34 gick ur Svenska kyrkan i år, den högsta noteringen någonsin för en åldersgrupp. I genomsnitt lämnar numera runt 1 procent kyrkan varje år.
- Jag är inte troende och ville göra annat för de 6 000 kronor det handlar om för mig, säger Lina Kihlmark, 32, som gick ur i oktober i år.

Tre månader per år har tydliga ökningar av utträden ur Svenska kyrkan:
April när deklarationen visar hur mycket man betalar i kyrkoavgift.
September de år det är kyrkoval och röstkortet påminner om att man är medlem.
Oktober sista månaden för att utträdet ska registreras så man slipper avgiften nästkommande år.

Doptalen sjunker nu så kraftigt att det oroar Svenska kyrkan. I år är det bara drygt hälften av alla nyfödda barn som har döpts. Tre av fyra barn döps om föräldrarna själva är medlemmar.

425 502 odöpta barn och ungdomar under 18 år finns i ett särskilt register – "Antecknad i avvaktan på dop". Samtliga har minst en förälder som är medlem i Svenska kyrkan.

Till dem i registret skickar kyrkan information om dopet under första levnadsåret. Nästa utskick kommer vid konfirmationsåldern och ett sista före 18-årsdagen. De som inte har döpts försvinner sedan automatiskt ur registret som upprättades 1996. Då ändrades lagen så att man inte längre föds in i kyrkan.

Man kan begära att bli struken ur registret, liksom att få stå kvar även som myndig.

Efter årsskiftet försvinner 300 församlingar genom sammanslagningar. Sådana omstruktureringar skedde också 2005 och 2002. Framför allt handlar det om besparingar inom administrationen.

En församling är en helt självständig enhet inom stiftet. Det lokala kyrkorådet är ytterst ansvarigt för ekonomin och består av förtroendevalda ur politiska partier eller grupperingar som uppstått enbart för kyrkofrågor.

Kyrkorådet består av förtroendevalda ur politiska partier och grupper som uppstått enbart för att ägna sig åt kyrkofrågor.

Kyrkoherden är arbetsledare för personalen, som t ex andra präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker. Uppdraget är enligt lag att bedriva gudstjänst, diakoni, mission och undervisning.

Kyrkoavgiften går i första hand till den församling man är skriven i. Verksamheten kan bestå av socialt arbete, familjerådgivning och aktiviteter för gamla, ensamma och hemlösa.


Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

IS-krigare vid en vägspärr utanför Mosul. Brännpunkt

”Margot Wallström
bör ta initiativ i FN”

”FN måste besluta om marktrupp mot Islamiska staten.”

IS till simultan attack mot 15 mål

CNN

Offensiv trots USA:s flygattacker i Irak och Syrien.

”Upplagt för nya trätor om försvaret”

Göran Eriksson

Därför kan Löfven få problem.

”Kan inte önsketänka om ryssar”

10 frågor

Försvarsforskare svarar om Östersjöstrategin.

Flera företag riskerar att bli vrakspillror

”Många är dåliga på att anta digital utmaning.”

Döda spädbarn hittade i skåp

Kropparna efter fyra spädbarn har hittats i ett förråd i Winnipeg i Kanada.

Löfte om 5000 nya jobb i äldreomsorgen

2 extra miljarder

”De äldre har blivit fler”.

Prestigefylld lista: Hetaste städer 2015

missa inte

Lonely Planet rankar tio i topp.

Webb-tv

Halloweenkostym
möts av kritikstorm

Eboladräkt

”Är aktuell och väldigt trendig.”

Passagerare i Volvos självkörande bil

Fröberg

”Vi åker i 70 kilometer i timmen.”

Japanskt mansideal pressar unga

Identitetskris

"Vägen allt krokigare."

”Livet var riktigt jävla piss”

Hemmasittare

Joel vägrade gå till skolan.

4 dagar kvar: Vad betyder rationell?

Högskoleprovet

Träna på vårens orddel.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Så gick det för gänget.