Akut syrebrist vid födseln, ett tillstånd som drabbar omkring 120 barn i Sverige varje år, har varit en svårknäckt fråga för läkarna. Orsakerna har varit oklara och behandlingsmetoderna bristfälliga. Därpå har följderna varit allvarliga.

Motoriska handikapp som cp-skada och kognitiva besvär som adhd, språkstörningar samt svårigheter att bearbeta intryck är vanliga konsekvenser när skadorna blir bestående.

Men med hjälp av nya rutiner, bättre diagnoser och en ny kylbehandling har chanserna att klara sig helt utan skador, trots syrebrist, ökat med 50 procent.

Genom att mäta halten av mjölksyra i barnets blod redan under förlossningen, och hjärnaktiviteten omedelbart efter, kan läkaren göra en säkrare riskbedömning.

–Tidigare utgick man från analyser av hjärnaktiviteten då barnet var sex timmar gammalt, vilket ibland ledde till att livsuppehållande insatser avbröts, säger Boubou Hallberg, barnläkare och forskare vid Karolinska institutet.

– Nu vet vi att värdena kan normaliseras under upp till två dygn vid kylbehandling och att risken för allvarliga skador därmed kraftigt minskar, fortsätter Boubou Hallberg.

Den forskning som han presenterar i sin avhandling har haft stor betydelse för att hanteringen av barn med svår syrebrist har ändrats på senare år.

Sedan 2007 är kylbehandling – då barnets kroppstemperatur sänks till 33,5 grader i 72 timmar – så kallad ”standard of care” i Sverige, vilket innebär att den ska erbjudas på avdelningar med full intensivvård. Hittills har totalt cirka 200 barn behandlats av metoden i Sverige.

Trots de nationella riktlinjerna är det emellertid stora skillnader i landet för hur och när metoden används, menar Boubou Hallberg.

– Det tyder på att behandlingen inte erbjuds till samtliga barn som skulle kunna ha nytta av den.

Enligt Boubou Hallberg är det oklart om de geografiska skillnaderna beror på att man inte känner till metoden eller att på att det finns brister i diagnostiseringen.

–Men här i Stockholm finns det kapacitet att behandla alla barn så länge syrebristen identifieras, säger han.

Nu utökas kapaciteten på avdelningen i Huddinge för att mötadet ökade behovet till tolv fullt utrustade neonatala intensivvårdsplatser.

På Skånes Universitetssjukhus i Malmö, SUS, använder man sig av kylbehandlingen sedan ett år tillbaka. Bengt Andreasson, överläkare på neonatalvården, är imponerad av Boubou Hallbergs avhandling. Däremot är han noga med att påpeka att kylbehandling är en metod som inte nödvändigtvis passar alla.

– Det är inte så att man blir frisk med och sjuk utan. En kylbehandling kan innebära risker och det är därför viktigt att barnet uppfyller kriterierna för när en behandling ska sättas in, kanske är det dem som skiljer sig mellan olika sjukhus, säger Bengt Andreasson.

Han tillägger att det än så länge bara gjorts ett par studier av behandlingen på människor, som dessförinnan testats på möss och däremellan en kortare period av djurförsök.

Vad han vet tillämpas behandlingen, antingen genom att man själv kylbehandlar eller skickar patienten till ett sjukhus som kan, på samtliga sjukhus i Skåne. Bengt Andreasson säger att han skulle bli förvånad om inte alla sjukhus landet följer riktlinjerna i slutet av året.

Vilka sjukhus som ännu inte använder sig av metoden eller visar på andra brister i hanteringen eller diagnosticeringen vill Boubou Hallberg inte uttala sig om.

– Dels är det ännu inte publicerade uppgifter, dels är det här syftet inte särskilt relevant, säger han.