Kyckling-racet

KLIMATSMART MAT. Kyckling är den moderna maten som är skonsammare för hälsan och klimatet än fläsk och biff. Inte så konstigt att vi äter mer än någonsin. Men hur mår egentligen våra klimatsmarta kycklingar? SvD har rest runt i Sverige för att finna svaret.

Hallå livet! Vad har du att erbjuda mig? En liten kyckling tittar fram ur skalet hos kläckeriföretaget Blenta i Blentarp. Här kläcks nästan hälften av alla de 74 miljoner kycklingar som föds upp i Sverige på ett år. Efter hård avel går resan från 67 gram ägg till 1,9 kilo slaktfärdig kyckling på blott 33 dagar.

Hallå livet! Vad har du att erbjuda mig? En liten kyckling tittar fram ur skalet hos kläckeriföretaget Blenta i Blentarp. Här kläcks nästan hälften av alla de 74 miljoner kycklingar som föds upp i Sverige på ett år. Efter hård avel går resan från 67 gram ägg till 1,9 kilo slaktfärdig kyckling på blott 33 dagar.

FOTO: LARS PEHRSON

– Klimathotet påverkar oss alla. Vi har kanske en liten chans, men bara om alla drar åt samma håll, säger Jimmy Samuelsson som är vd för Guldfågeln.

Genom bilrutan ser vi det öländska alvaret breda ut sig.

– Klockan är kvart över tolv, säger Jimmy och styr bilen söderut mot kycklingslakteriet i Mörbylånga.

Filosofin är enkel för att rädda planeten: alla måste tänka klimatsmart.

Jimmy Samuelssons bidrag: att producera klimatsmart kyckling.

I decennier har kycklingindustrin kritiserats för en avel som sprängt gränserna för det naturliga. För hundra år sedan behövde en kyckling 120 dagar för att nå slaktvikten. Idag går resan från 67 gram till 1,9 kilo på 33 dagar.

Ändå behövs bara en femtedel så mycket foder som på 50-talet. När uppfödaren lägger 1,75 kilo pellets i automaten kommer det ut 1 kilo kyckling i andra änden. Det är en foderomvandling som varken grisar eller kor kan matcha och nästan i nivå med norska fiskodlares svårbegripliga jackpot där ett kilo uppstår ur 0,95 kilo foder.

– Klimatsmart, sammanfattar Jimmy Samuelsson. Jag har jobbat en stor del av mitt vuxna liv med det röda köttet men idag tackar jag gud för att jag säljer kyckling.

Kycklingarnas höga foderomvandling och låga utsläpp av metangas lyfts nu fram av branschen och ledande klimatdebattörer. Lantmännen har räknat ut att ett kilo av Kronfågels kycklingar ger 1,7 kilo koldioxidekvivalenter, det är mindre än för annat kött, men fortfarande som åtta kilometer i en Volvo V70 2.0. Målet är att bli ännu bättre genom minskad foderimport och återvinning av gödsel.

Djurens snabba tillväxt må gynna klimatet, men påverkar deras hälsa. När gamla tiders kycklingar hunnit upp i ett kilo väger dagens snabbväxare redan sex.

Kycklingarnas lungor växer långsammare än resten av kroppen och har svårt att förse muskelmassan med syre. Det ökar risken för högt blodtryck, ödem och sammanbrott för inre organ. Stigande dödlighet är en ekonomisk risk som vägs in när slaktålder och foder kalkyleras enligt avelsföretagens manualer.

Det finns andra krämpor. Med mycket protein i fodret växer fåglarna snabbare, men spillningen blir lös och fräter fåglarnas fötter. Då bildas även ammoniak som med bristande ventilation irriterar kycklingarnas luftvägar och bryter ned ett redan svagt immunförsvar. Den svenska branschen har ett fothälsoprogram med strängare krav än EU och krav på mekanisk ventilation. Istället har andra skador dykt upp: den torra luften orsakar hudinflammationer.

Av 74 553 936 fåglar som under 2007 kom in till landets 10 största slakterier kasserades 1,34 procent av besiktningsveterinärerna, enligt statistik SvD begärt ut från Livsmedelsverket. På landets största slakteri, Kronfågel i Valla, låg kvartalssiffrorna på 0,62 till 0,95 procent, medan Kronfågel i Kristianstad låg på 1,5 till 2,0 procent. Vid de mindre slakterier som inte ingår i Svensk Fågel och som hanterar Bjäre- och ekokyckling låg andelen kasserade mellan 2,01 och 4,97 procent.

Siffran är inget exakt hälsomått. Hela fåglar kasseras då skador och sjukdomar gör att fågeln inte duger att äta, annars kasseras den skadade delen. Målet är att alla sjuka djur ska sållas ut redan hos uppfödaren, om inte annat för att sjuka fåglar blir mindre och lätt missförstås av slakteriernas maskiner.

Ändå har det skett en stor förbättring som kan kopplas till Svensk Fågels djuromsorgsprogram. När SvD gjorde motsvarande granskning 2003 kasserades 2,72 procent. Då var 2 221 336 av de fåglar som nådde slakteriet så sjuka och skadade att de inte gick att äta. Förra året kasserades 1 002 097 fåglar.

- - - -

På Mosslunda gård utanför Kristianstad har uppfödaren Per Lindahl byggt en ny förbränningsanläggning för halm som ersatt fossil uppvärmning av kycklingstallarna. Halmen kommer från de egna veteodlingarna som ger foder och gödslas med kycklingspillning, det är ett slutet lokalt kretslopp, men det är inte gratis. 2,5 miljoner kronor kostade investeringen i pannan och för att klara det bör man vara en uppfödare med en volym över det svenska snittet. I det stall som vi besöker finns 44 000 kycklingar, och strax intill har Per ett likadant.

– Det är klimatsmart med storskalighet, säger Per Lindahl.

Anläggningen är modern med god hygien och bra ventilation och toppbetyg enligt branschens djuromsorgsprogram som kontrolleras av externa kontrollanter. Den höga standarden berättigar till den tätaste beläggningsgraden på 36 kilo per kvadratmeter. Dagarna före slakt kan kycklingarna röra sig på en yta som ungefär motsvarar ett och ett halvt A4-ark var.

– Det pratas så mycket om ytan men se på dem, de är flockdjur som hela tiden söker sig till varandra. Här finns alltid fria ytor. Och takhöjden, den är hög för oss, men för en kyckling är den ju enorm.

Dödligheten i flockarna ligger under 3 procent från start till mål och Per Lindhal påpekar att i naturen tas hälften av de vilda fåglarna av rovdjur eller blir sjuka före vuxen ålder.

Jag plockar upp en av de veckogamla dunbollarna och håller den en stund. När jag släpper ner kycklingen springer den bort till sina kompisar. Sin hönsmammas skyddande vinge har den aldrig sett.

– Tycker inte du att de ser ut att må bra? Jag tycker det i alla fall, säger Per Lindahl.

----

Det blev tidig purrning för kycklingarna i morse när en stor maskin körde in i ena änden av det mörklagda stallet. Efter 33 dagars tillväxt var det antagligen lite tungt att resa sig ur ströet. Maskinens roterande gummifingrar föste ihop de 10 000-tals fåglarna på ett band som slutade vid de gallerförsedda lastpallar där de nu kurar ihop sig på sitt våningsplan.

Efter fyra timmars färd lastades pallarna av här i mottagningshallen på Kronfågels slakteri i sörmländska Valla, Nordeuropas modernaste.

Lugnet i den dämpade belysningen avbryts när en hydraulisk arm välter lastpallen i 45 graders vinkel så att fåglarna flaxande glider ur sina burplan och tumlar ner på det rullande band som leder in i gastunneln. Den är ungefär tio meter lång och täckt av plåtar i rostfritt stål. Transportbandet löper i en slinga så att djuren hela tiden är i rörelse medan de andas in koldioxiden. Genom ett litet fönster ser jag hur en kyckling kippar efter luft.

Efter tre minuter är kycklingarna bedövade och hängs upp och ned i fötterna i det löpande band som om några sekunder ska föra deras halsar emot den roterande klinga som skär av pulsådern. På Guldfågelns slakteri i Mörbylånga bedövas fåglarna genom att deras huvuden doppas i ett elektriskt bad. Inte heller där få vi fotografera slakten.

Båda bedövningsmetoderna ifrågasattes av djurskyddsskäl när EU nyligen såg över sina slaktregler, men tilläts i brist på alternativ. Omtvistad är också upphängningen av levande djur i fötterna vilket är förbjudet för andra djur.

Tre timmar och 15 minuter efter att kycklingarna fått halsen avskuren har de passerat genom fabriken. Ur en maskin kommer nystekta nuggets.

Vi tar en tugga och går vidare.

- - - -

Vi äter allt mer kyckling. Mellan 2006 och 2007 ökade produktionen med 6 procent men importen ökar mer, på mindre än tio år från nära noll till över 40 procent av konsumtionen. Det kött som når restauranger är nästan bara importerat.

Varje svensk kyckling kostar 3,50 för uppfödaren att köpa in och den säljs efter fem veckor till slakteriet för 15 kronor. På Willys hittar jag fryst importkyckling för 19.90 kronor kilot. Det är billigare än hundmat och samma pris som för två frysklampar.

– Vi har helt andra kostnader än i länder som Thailand och Brasilien. Det vi kan erbjuda är garantier om säkert kött utan salmonella, ingen tillväxtantibiotika och hårdare krav på djuromsorgen än något annat land, säger Maria Donis som är vd på Svensk Fågel. Och så förstås att svensk kyckling är klimatsmart mat.

Lågpriskycklingen som når Sverige har ofta sitt ursprung i Brasilien. Mycket kommer även från Thailand som kringgått EU:s importrestriktioner genom att satsa stort på tillagad färdigmat.

En del av prisskillnaden beror på att vi luras betala för vatten. När brasiliansk kyckling marineras i saltlake i länder som Tyskland och Belgien förvandlas den juridiskt från kyckling till köttberedning och då behöver uppfödningslandet inte längre anges. Medan fryst svensk kyckling får innehålla max 13 procent saltlake innehåller den importerade ofta 30 procent. Finns polyfosfat tillsatt - E450-452 - är syftet bara att binda stora mängder vatten.

En viss marinering motiveras av att särskilt det frysta köttet annars blir torrt. Färsk svensk kyckling är inte marinerad, förutom Coops EMV-kyckling med 10 procent tillsatt lake.

Den svenska näringens överlevnadsplan är att sälja mer färskvaror och att förädla de frysta produkterna. Stekfärdiga och färdiggrillade wings, drumsticks, nuggets och olika strimlade och skivade varianter för kebab och taco lanseras på löpande band.

– Det är ett enormt slöseri med energi att alla svenskar ska värma upp sin egen spis till 175 grader i en timme. Färdigmat är klimatsmart, säger Jimmy Samuelsson på Guldfågeln och hamrar envist vidare på sitt budskap.

- - - - -

År 2002 berättade SvD hur 5,5 procent av kycklingarna på slakteriet i Valla skadades då ett nytt lastsystem introducerades. Bandet som matade fram kycklingarna till burarna gick så fort att många klämdes och fick sina vingar brutna. Ungfåglarnas skelett är inte fullt utvecklat och känsligt för frakturer.

Besiktningsveterinären Muayyed Jamil som slog larm den gången i veterinärtidningen säger att uppmärksamheten som följde var bra.

– Djurskyddet hamnade i fokus. Det startade en viktig process och idag har det blivit mycket bättre, säger han.

Nu klämskadas omkring 15 000 fåglar per år, enligt branschens egna beräkningar. Besiktningsveterinärernas rapporter anger dock att 22 880 hela fåglar kasserats å grund av färska sår, frakturer och rodnader. Siffrorna varierar kraftigt mellan olika slakterier: medan Kronfågel i Valla rapporterar 6 499 fall rapporterar den jämnstora anläggningen i Kristianstad noll.

Till detta kommer ett okänt antal skador som inte gjort att hela fågeln kasserats, plus 135 979 fåglar som självdött av ospecificerad anledning.

Tidigare lastades kycklingarna manuellt av fotbollslag och föreningar men även då uppstod många skador.

Två företag, Stork och Meyn, förser världens kycklingslakterier med maskiner. Slakteriet i Valla har Stork-maskiner och en åtgärd blev att skruva ned den fabriksinställda takten på transportbandet från 9000 levande kycklingar per timme till 6000.

– Vi svenskar är ensamma om att ställa den här sortens krav på utrustningen. Det var besvärligt att anpassa maskinerna som är optimerade för en högre takt, säger Rolf Nilsson som är försäljningschef på Kronfågel.

Han tycker också att det vore bättre om fåglarna själva kunde gå ut på bandet från transportburarna istället för att tippas ned, men det har ännu inte gått att lösa.

– De här maskinerna finns i hela världen och de måste ha samma problem där. Men det är bara vi i Sverige som sänkt takten.

----

1989 fanns elva internationella avelsföretag, idag är det tre varav två är helt dominerande i Sverige. Ross, med bästsäljaren Ross 308, ägs av det amerikanska bioteknikföretaget Aviagen som i sin tur ägs av tyska Erich Wesjohann. Cobb, med den storbröstade modellen Cobb 500, kontrolleras av världens största köttproducent, amerikanska Tyson Food.

I Sverige är det främst Lantmännen, med Kronfågel, som föder upp Ross. Cobb används av familjen Håkanssons Blenta-grupp med bland annat Guldfågeln.

Alla de 72 miljoner kycklingar som produceras i Sverige under ett år kan följas tillbaka i fem släktled till ett 100-tal elitdjur. Även utomlands är chansen stor att den kyckling du sätter tänderna i har samma gammelmormors mor från Arkansas som den du åt hemma.

År 2001 lade Cobb ned sin europeiska avelslinje och flyttade den till USA. Det innebar en fortsatt satsning på snabb tillväxt där mindre hänsyn togs till hälsoproblem.

Året därpå rapporterade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet att 14,8 procent av Ross och 25,9 procent av Cobb-fåglarna hade benfel som graderades med 3 eller mer på en femgradig skala. Variationen mellan olika uppfödare var stor vilket speglar hur känsliga de snabbväxande fåglarna är för minsta slarv i produktionen.

En uppföljande undersökning gjord av Sveriges lantbruksuniversitet visade att de allvarliga benfelen år 2007 hade minskat till 12 procent hos Ross-kycklingarna, men låg kvar på 22 procent bland Cobb-kycklingarna.

– Det är väl helt enkelt så att Ross lyckats bättre med sin avel. Cobb har lovat och lovat men det känns som att kraven från den svenska marknaden vägt ganska lätt, säger Pia Gustafsson som är veterinär på Svensk Fågel.

Många svenska uppfödare söker sig nu bort från Cobb-fåglarna.

Forskare vid universitetet i Bristol har studerat 51 000 kycklingar i 176 olika flockar. Enligt deras rapport, som publicerades i onlinetidskriften Plos One i februari, hade 27,6 procent av fåglarna dålig rörelseförmåga, med betyget 3 eller mer, efter 40 dagar. 3,3 procent var i stort sett oförmögna att röra sig. Även här var Cobb sämre.

– Vi gjorde en pilotstudie 1990 som gav alarmerande resultat. Ändå tog det 17 år att få fram pengar till den här studien. Slutsatsen är att det blivit ännu värre, säger forskningsledaren Toby Knowles.

Enligt honom beror kycklingarnas dåliga benhälsa på deras snabba tillväxt. På 50 år har kycklingarnas förmåga att lägga på sig vikt ökat med 300 procent.

Lösningen är att få fåglarna att äta mindre. Det kan ske med längre nattmörker och fullkornsfoder eller hela foderpellets som tar tid att smälta. Fåglar som kan plocka med småpinnar äter mindre liksom de som har mer plats. För full effekt krävs dock radikalt ökad yta även i förhållande till Kravs regler.

– Det är en stor förbättring att få ned benfelen till 12 procent. Om det är acceptabelt? Det är upp till allmänheten att avgöra. 12 procent är fortfarande 12 procent, inte sant? säger Toby Knowles.

- - - - - - -

På Kronfågels slakteri i Valla slaktar man nu fåglar som väger 2,4 kilo istället för 1,9 kilo, trots att det ökar risken för benfel och sjukdomar.

Orsak?

Fler kunder än någonsin vill åt de stora vita bröstfiléerna från klimatsmarta kycklingar.

  • Kopiera sidans adress
Prova SvD digital – 3 månader för 99 kr
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 89545 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier

Supportrar till premiärminister Recep Tayyip Erdoğan vid valmöte i Istanbul i mars 2014. Brännpunkt

”Markera mot allt mer auktoritärt Turkiet”

Fredrik Malm (FP): Sveriges hållning måste uppdateras.

Sju av tio danskar för dödshjälp

Sju av tio danskar är för aktiv dödshjälp till döende eller obotligt sjuka, visar en mätning i Jyllands-Posten.

Svenska påsklamm
får aldrig beta ute

Vårlammens levnadsvillkor sämre.

Därför äter vi ägg under påsk

högtidsmat

Historisk guide till påskrätterna.

Vittne: Flicka fördes bort i bil

JÄRFÄLLA

En person såg hur en flicka blev indragen i en bil.

Bankpalats i city står inför stor förändring

Vasakronan vill rusta upp vid Sergels torg.

Räcker 7 000 till ett
boende i Stockholm?

Aktuellt

Mårder: ”Låt oss göra en kalkyl.”

Kapten på olycksfärja ber om ursäkt

SYDKOREA

Drygt 280 personer saknas.

”En utställning som ingen bör missa”

Konst

Carl Johan De Geer på Färgfabrikien.