Kolumn
Den ekonomiska maktförskjutningen är obönhörligt tydlig. 60 miljoner amerikaner har idag en universitetsexamen. Hälften är män, hälften är kvinnor. Men i den siffran gömmer sig något omvälvande: den kvinnliga halvan är mycket yngre än männen. De är framtiden, där det är vanligare att kvinnor är utbildade och har bättre jobb. Och tjänar mer pengar.
Jag satt uppe hela natten och läste Hanna Rosins nya bok ”The End of Men”, om hur arbetsmarknaden långsamt blir kvinnodominerad i USA, precis som den alldeles nyss var mansdominerad. Det kanske inte låter som någon stor grej för svenska lattepappor och dubbelarbetande storstadsmammor. Men nu talar vi om Amerika, med en historia av hederskultur, evangelister med kristna ideal och män som fortfarande håller upp dörrar för kvinnor. Förvirringen är total, hos båda könen.
Rosin har gjort researchen som visar att det verkligen inte finns något som brukade kallas för “naturlig” ordning längre. Sen har hon åkt runt och undersökt hur folk lever i den nya ekonomin, där kvinnor håller på att jobba ihjäl sig, och män inte lika mycket. Det är inga nya siffror, men sammantaget gör de att man nästan ramlar ur soffan. Två tredjedelar av de förlorade jobben i USA:s lågkonjunktur tillhörde män. I gamla industristäder i det amerikanska rostbältet har tredjedelen kvinnorna ofta vidareutbildat sig, hittat nya jobb och uppfostrar sina barn själva.
Männen har det inte gått något vidare för. De är fortfarande arbetslösa, och ofta ensamstående, eftersom de inte bidrar med särskilt mycket längre. De uppfostrades som sina fäder, men när deras arbeten försvann och ekonomin förändrades fastnade de i arbetslöshet. Ett förslag som Rosin lägger fram är att kvinnor verkar ha socialiserats till att anpassa sig mer till nya omständigheter och nya typer av arbeten, som kräver mer verbal förmåga och flexibilitet. Inom en generation väntas kvinnor vara i majoritet som familjeförsörjare i USA; en utveckling som ligger snäppet före både Europa och Asien.
På andra sidan om den lägre medelklassen tar en elit av kvinnor också makten inom tidigare mansdominerade områden som juridik, finans och teknik. Fler kvinnor tar snart examen inom dessa områden, och fler kvinnor rekryteras till toppjobben i storstäderna. Fler kvinnor är chefer, förutom, än så länge, i den absoluta toppen.
Som en parentes kan nämnas att den stundtals uppflammande politiska debatten om preventivmedel framstår som närmast löjeväckande i sammanhanget, skriver Rosin. Att inskränka kvinnors möjligheter att kontrollera sin reproduktion blir ännu mer svårsålt för en framtida kandidat med det här väljarunderlaget.
Effekterna syns i hela samhället. Ju mer ekonomisk makt till kvinnor, desto lägre missshandels- och våldtäktsstatistik inom relationer. Kvinnor behöver inte stå ut längre. Det finns många baksidor av utvecklingen också: Kvinnor gifter sig senare eller inte alls. De som tjänar mycket oroar sig för manliga golddiggers. Män utan bra jobb känner sig osexiga och vill inte heller bilda familj. Den ekonomiska utvecklingen har gått snabbare än vad nya manus för förhållanden har hunnit skrivas. Och så naturligtvis det klassiska: kvinnor både jobbar mer och gör mer hemarbete, vilket varken leder till särskilt mycket sex eller romantik för någon inblandad part.
En intressant spaning som Rosin gör är att äktenskapet blivit mer av ett gemensamt livsstilsprojekt, förbehållet de mer välmående klasserna. De kvinnor som gifter sig gör det för att de vill addera något till livet. Inte som förr: för att få barn och klara försörjningen. Då krävs också att det finns män som är på ungefär samma nivå, eller att kvinnan väljer att i högre utsträckning försörja mannen, i ett just nu pågående socialt experiment. I båda fallen krävs också en man som kan tänka sig en roll som skiljer sig markant från tidigare gifta mäns. Den gamla jämställdhetsdrömmen om att alltid dela allt på hälften är å andra sidan också förlegad – dessa moderna par försöker ge varandra en chans att arbeta fullt ut medan den andra tar hand om familjen mer, och så växlar de i olika perioder.
Männens utveckling är nödvändig, vilket traditionella samhällen som svängt snabbt visar. Där har det ofta kört lite fast. Sydkoreanska kvinnor – med topputbildningar och toppjobb – föder så få barn nu att den framtida skattebasen är allvarligt hotad. Där letar många män efter traditionellt undergivna hustrur vilket kvinnorna numera är ointresserade av, vilket har blivit ett problem på regeringsnivå. Och ett land som Australien experimenterar redan med att förändra utbildningsystemet så att det bättre ska passa pojkar, så att de inte ska hamna efter från början.
På den mörkare sidan av ett samhälle där kvinnor beter sig allt mer aggressivt har har kriminologer också noterat attt fler kvinnor grips för våldsbrott och att brotten blir grövre.För det är som min gamla idol Barbara Ehrenreich förklarade för länge sen: Den utopiska värld där kvinnor styr, och som är bättre, godare och humanare finns inte. Kvinnor dödar på Wall Street och de dödar på riktigt ibland. Vi har till och med fått åse hur de har visat sig vara utmärkta torterare.
Det är då utmaningarna börjar, med insikten om att vi är lika goda kålsupare allihopa och att det ena könet inte representerar något bättre, eller av naturen givet.
På det stora hela visar de lander där det redan svängt att ju mer ekonomisk kraft kvinnor har, desto mer vinst gör hela samhället. Alla går på plus, inklusive männen. Särskilt om de är gifta. När ett jätteland som USA långsamt svänger i den här riktningen kommer politiken också att behöva anpassas efter nya sätt att arbeta, där kvinnor bestämmer i större utsträckning. Att diskutera föräldraförsäkringar och barnomsorg är fortfarande ett säkert sätt att få ett rum med amerikanska kvinnor att bli djupt oense inom några minuter.
Vi kan trots allt se början nu av den här kraftfulla utvecklingen nu, men vi ser inte slutet. Men det ger en tydlig föraning om i vilken riktning det går när kvinnor släpps lösa, och börjar utöva sin kraft på världen. För så här ser andra sidan av Afghanistan ut, och andra sidan av Saudiarabien, beroende på hur länge de som äger den ekonomiska makten orkar hålla emot. Plötsligt blir det så tydligt exakt vad de fruktar.
