År för år har svenska studenters studieresultat försämrats. Studenter på svenska lärosäten tar enligt Högskoleverkets senaste mätning bara 79 procent av högskolepoängen som de har registrerat sig för, vilket är 4 procentenheter mindre än fem år tidigare.

Nu visar en ny rapport som Högskoleverket publicerar idag att försämringen har varit särskilt dramatisk bland kvinnliga studenter.

Anledningen är enligt rapporten att andelen studenter som läser på distans har ökat kraftigt de senaste åren och att det är fler kvinnor än män som väljer att läsa på distans. Studenter som läser på distans presterar märkbart sämre än studenter som läser på plats, vilket förklarar den kraftiga försämringen bland kvinnor.

En stor del av distansutbildningen består av fristående kurser, och ingår alltså inte inom ramen för ett program. Totalt för fristående kurser har gapet mellan kvinnor och män nära nog halverats på fem år. Samtidigt beror inte utjämningen på att männen har förbättrat sina resultat, utan på att försämringstakten har varit lägre bland män. Kvinnor presterar också fortfarande bättre på högskolor och universitet än män.

På Mittuniversitet läser över hälften av alla studenter på distans.

–Många gör det här vid sidan om, men om du läser på exempelvis halvfart krävs det att du lägger ner 20 studietimmar i veckan. I början är ofta ambitionen stor, men sedan halkar många efter, säger verksamhetskoordinator Brittmarie Myringer.

Amanda Lundeteg, som bor i Stockholm, har just börjat läsa på Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon håller med.

–När man pluggar på distans är det mer upp till en själv att man sköter studierna och inte samma press, det är lättare att andra saker tar över och att studierna blir lidande. Jag jobbar samtidigt som jag pluggar på distans och det är lätt hänt att man jobbar mer än vad man egentligen har tid med, säger hon.

Studenternas prestationer har också försämrats kraftigt på de generella programmen – högskoleprogram som inte leder fram till en yrkesexamen. Men där är andelen distansstudenter för låg för att vara en huvudorsak till försämringen.

–En förklaring kan vara den ökande andelen inresande studenter som läser på de generella programmen, då vi har sett att deras prestationsgrad ligger lägre än svenska studenters. Men hur mycket det betyder har vi inte kunnat se än, och det kan också finnas fler orsaker, säger Lena Eriksson, utredare på Högskoleverket.

På program där en godkänd högskoleexamen krävs för att få en yrkeslegitimation presterar studenterna fortsatt bra. Kvinnorna tog 93 procent av sina poäng och männen 88 procent av sina poäng vid Högskoleverkets senaste mätning, vilket är en minskning med endast 2 respektive 1 procentenhet.

Förra året pluggade fler än någonsin – över 300000 helårsstudenter – på landets universitet och högskolor. I år väntas de bli ännu fler. Det förklarar inte försämringen av studieresultaten då den har pågått under en lång tid, men kan leda till att studieresultaten på universitet och högskola snart försämras ytterligare.

–Vi vet rent allmänt att prestationsgraden kan påverkas negativt ju fler som läser, säger Lena Eriksson.