Efter valet 2006 avskaffade den borgerliga regeringen det mål som s-regeringen införde 2003, att hälften av alla statliga toppchefer ska vara kvinnor. Nu visar regeringens egen kartläggning att andelen kvinnliga generaldirektörer och landshövdingar trots det har ökat.

– Kvinnorna har gjort en väldigt kraftigt uppryckning genom den nya utnämningspolitiken, säger det ansvariga statsrådet Mats Odell (KD), finansmarknadsminister.

1 september 2006 var antalet kvinnliga myndighetschefer 33,5 procent. Idag sitter det kvinnor på 39 procent av tjänsterna. Störst ökning återfinns bland landshövdingarna. Förra året tillsatte regeringen mer än hälften av de lediga tjänsterna med en kvinna, 31 av 58 poster. Mats Odell menar att förändringen kan kopplas till att fler tjänster utannonseras på öppna marknaden och att det finns en offentlig kravprofil till varje jobb.

– Det är absolut så. Där vi har sökt den bästa personen har det blivit en mycket jämnare föredelning mellan män och kvinnor än med den gamla utnämningspolitiken där man hade väldigt ambitiösa kvantitativa mål, men inte en öppen process. Öppenhet skapar jämställdhet, menar han.

I den utvärdering som regeringen inom kort ska lämna över till riksdagen framgår också att de kvinnliga cheferna på statliga topposter för första gången har högre lön än sina manliga kollegor. Tio-i-topplistan över de bäst betalda cheferna toppas av Arbetsförmedlingens chef Angeles Bermudez-Svankvist. En kvinna till finns högt upp, Banverkets Minoo Akhtarzand, på plats nummer fem. 2006 kom den bäst betalda kvinnan på sjunde plats.

Genomsnittslönen för kvinnliga myndighetschefer ligger på 83 900, motsvarande siffra för männen är 83 600 kronor i månaden.

– Det är glädjande att vi nu ser det här. De oförklarliga löneskillnaderna har sjunkit ihop. Samtidigt är det lite nedslående att det dröjer till hösten 2009 innan vi kan se att kvinnor och män i statlig tjänst tjänar lika mycket, säger Mats Odell.

År 2000 tjänade de kvinnliga generaldirektörer i snitt 5 000 kronor mindre i månaden än de manliga. Enligt riksdagens utredningstjänst var det 2005 en skillnad med 2 900 kronor, till männens fördel. Nu är det således kvinnorna som i snitt tjänar 300 kronor mer. Men i framtiden kan det komma att slå åt andra hållet, understryker Mats Odell.

– Det kommer säkert att pendla fram och tillbaka beroende på vilka utnämningar som ligger framför.