Webb-tv
Årets nobelpris i kemi går till israelen Daniel Shechtman för upptäckten av kvasikristaller: mosaiker på atomnivå med regelbundna mönster som aldrig upprepar sig.
Forskare provar nu den kontroversiella strukturen i allt från stekpannor till motorer.
”Det finns inga sådana djur”, sade Daniel Shechtman för sig själv när han gjorde sin banbrytande upptäckt morgonen den 8 april 1982. I sin anteckningsbok satte han därefter tre frågetecken efter resultatet, som nu alltså gett honom Nobelpriset i kemi.
- Hans upptäckt ledde till ett paradigmskifte inom kemin, säger Lars Thelander, ordförande i Nobelkommittén för kemi, på presskonferensen.
Upptäckten av kvasikristaller har fått kemister att i grunden ändra sin syn på fasta material. Resultaten var till att börja med kritiserade och kontroversiella.
Då trodde man att atomer inuti kristaller i fasta material packade sig i symmetriska mönster som upprepade sig om och om igen, men det mönster Shechtman såg kunde absolut inte upprepas.
”Det var ungefär lika ologiskt som om man hade hittat en fotboll gjord av bara sexhörningar (en sfär kräver både fem- och sexhörningar). Därför blev upptäckten enormt kontroversiell och när Daniel Shechtman argumenterade för den blev han till och med ombedd att lämna sin forskargrupp”, skriver Vetenskapsakademien.
- Det tog lång tid för upptäckten att filtreras genom den akademiska världen. De senaste 6-7 åren har vi sett att kvasikristaller börjar användas även inom andra forskningsområden, säger Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén för kemi.
- Det har faktiskt gjort att vi vet mindre än vad vi visste innan. Vi vet att vi inte längre kan säga exakt vad en kristall består av. Det öppnar för nya upptäckter.
Tvåfaldige Nobelpristagaren Linus Pauling var en av Daniel Shechtmans och kvasikristallernas hårdaste motståndare.
”Det visar att ingen är immun mot att fastna i konventionerna. Att var öppen i sinnet och våga ifrågasätta etablerad kunskap, är kanske den viktigaste egenskap en forskare kan ha”, skriver Vetenskapsakademien.
Ett svenskt företag har enligt Kungliga Vetenskapsakademien funnit kvasikristaller i ett slags stål, där de fungerar som en slags armering. Stålet används bland annat i rakblad och i tunna nålar för ögonkirurgi.
Shechtmans resultat har lett till att forskare numera experimenterar med att använda kvasikristaller i allt från stekpannor till dieselmotorer.
Kvasikristaller leder värme och elektricitet dåligt, vilket gör att de kan bli användbara som så kallade termoelektrika, material som omvandlar värme till elektrisk ström. Det stora målet med sådan forskning är att kunna återanvända spillvärme från till exempel bilar och lastbilar.
Shechtman är israelisk medborgare, född 1941, och verksam vid Technion, Israel Institute of Technology i Haifa. Prissumman är tio miljoner kronor, som han alltså inte behöver dela med någon.
Zipora Shechtman, professor emeritus i psykologi och pristagarens hustru, är tagen av stunden.
- Jag lär andra hur de ska hantera känslor men just nu kan jag inte ens sätta ord till mina egna. Det är mycket spännande, mycket spännande, säger hon till TT.
På frågan vad priset betyder för hennes make och hans forskning svarar Zipora Shechtman:
- Det är fantastiskt. Han har fått gå igenom så mycket plåga fram till nu. Det här är verkligen ett erkännande han förtjänar.
TT: Är du förvånad att det blev han?
- Mycket, och jag tror att han också är det. Han väntade sig inte det här.
På frågan om hon ska komma till Stockholm för prisutdelningen svarar Zipora Shechtman:
- Självklart! Skämtar du? Vi ska ta med alla barnen också. Vi har fyra barn och nio barnbarn - fast jag vet inte om barnbarnen får följa med. Men jag kommer definitivt att komma.
Inte ens hon har lyckats prata med pristagaren efter offentliggörandet.
- Jag är på väg till honom nu. Jag har inte lyckats nå honom för han pratar i telefon hela tiden.
