- Vi har nu lyft frågan i KU och markerat att det här är en exceptionell situation, sade Socialdemokraternas talesman Peter Hultqvist efter sammanträdet.

Det är framför allt uppgifterna om att tjänstemän påstås ha antytt att riksdagen skulle hållas utanför som S vill granska.

Enligt dokument som publicerades i svenska medier i måndags ska USA ha begärt ett avtal med Sverige om terroristbekämpning. De svenska regeringstjänstemännen skulle då, enligt de amerikanska anteckningarna, ha svarat att det skulle kräva en riksdagsgranskning och att det vore bättre att hålla fast vid de informella arrangemangen.

- Vi måste få klart för oss omfattningen av det informella utbytet mellan regeringskansliet och USA och kunna värdera den rättsliga grunden för den här typen av kontakter, sade Peter Hultqvist.

Han utgår ifrån att KU-granskningen kommer att leda till att berörda tjänstemän och ansvariga ministrar kallas till KU under våren.

Inför ett möte mellan Barack Obama och Fredrik Reinfeldt i Washington förra året skickade den amerikanska ambassaden en rapport till presidenten som beskrev både Sveriges utrikespolitik och Fredrik Reinfeldts personlighet.

Enligt rapporten, som Aftonbladet tagit del av genom Wikileaks, är ”svenska utrikespolitiker ett förbryllande gäng”.

Obama informeras också om att Reinfeldt är en reserverad person som ”konstant talar om klimatförändringar”.

I en annan rapport, ställd till en av Obamas rådgivare, beskrivs Fredrik Reinfeldt som en ledare som låter sina ministrar synas och helst styr i kulisserna - även om han kan fatta viktiga beslut när det krävs.

Reinfeldts hustru Filippa uppges i rapporten ha stort inflytande över sin make. ”Hon är hans närmaste förtrogna och formar sannolikt hans politiska åsikter”.

USA:s ambassad informerar också Obamas rådgivare om att Sveriges statsminister tycker om att utföra hushållsarbete och gärna städar för att inte utsätta sina allergiska barn för damm.

Sveriges utrikespolitik beskrivs i rapporten som ställts till Barack Obama som motsägelsefull:

”Ibland är de snabba att ta en överraskande hård linje (som med Rysslands invasion av Georgien) och ibland är de så långsamma att de får EU:s beslutsfattande att stanna av (som med EU:s autonoma sanktioner mot Iran)”.